Belysning i fokus 1
BELYSNING SKOLMILJÖ – Vår övertygelse är att mode
rn pedagogik ställer krav på en mer påverkbar och varierad belysning, motsvarande moderna krav på inredning och planlösning. Vi arbetar med ställbara armaturer med olika riktning och spridningsvinkel. Samtidigt undersöker vi hur belysningen bäst kan styras av brukarna och hur vi gör för att belysningen ska kunna följa med genom förändringar i möblering och rumsfunktion, säger Åsa. Sweco har arbetat länge i projektet, från att vara inspiratör och bollplank i processen till generalkonsultuppdraget för den första etappen, med arkitektur, el, VVS, akustik, ljusdesign, landskap, BAS P, brand, kalkyl och tillgänglighet. – Vi är väldigt stolta över att få delta i ett projekt där både kommun och verksamhet visar ett så stort engagemang och framtidstro. Att få serva dem med förslag, stöd och tolkningar är mycket givande, säger Åsa Rodenkirchen Machado. Projektet LiSE (Lighting in School Med enkla medel provas olika strategier för styrningen. Foto: Åsa Rodenkirchen Machado ➛ energiåtgången minskar. Istället för en gängse jämn belysningsmatta över ett generiskt klassrum skapas varierade rum med genomtänkta samband, ljussatta med olika armaturer på kontaktskenor. Väggar, whiteboards, samlingsmattor och bordsytor belyses individuellt, och varje rum programmeras med scenarier som motsvarar de vanligaste pedagogiska situationerna. Inställningarna anpassas till barnens ögonhöjd, stående, sittande på stolar eller på golvet, för att inte barnen ska behöva störas av refl exer och bländning. Vi kompenserar exempelvis för det perifera seendets större ljuskänslighet genom att sänka ljusnivåerna runt väggarna och förstärka belysningen på borden i situationer för fokuserat arbete. Vid presentationer eller för refl ektion över material som exponeras på väggytor inverteras i stället ljusbilden med förstärkt vertikal belysning på väggarna och dämpat över borden. Därmed stöder belysningen elevernas fokus på den aktuella uppgiften. 36 BELYSNING I FOKUS 2 2022 Environments) är fi nansierat av Energimyndigheten, KTH, Sweco och Högskolan i Gävle gemensamt. Forskningsteamet är noggrant sammansatt så att medlemmarna kompletterar varandras kunskaper och erfarenheter och samtidigt representerar några av landets främsta kompetenser inom sina respektive specialistområden: Ute Besenecker, PhD Associate professor Lighting Design KTH Åsa Machado, Sakkunnig och talesperson för lärmiljöer inom Sweco. Ansvarig arkitekt för några av senaste årens mest uppmärksammade skolbyggnadsprojekt. Jonas Kjellander, Arkitekt och ljusdesigner specialiserad på planering för barn och unga. Uppmärksammad och fl erfaldigt belönad för belysningsprojekt i lärmiljöer. Jan Grannås, forskare, universitetslektor och docent vid Högskolan i Gävle. Expert utbildningsvetenskap och didaktik. Anneli Frelin, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle. Expert innovativt lärande Projektets upplägg syftar till nyttiggörande på fl era nivåer. Å ena sidan att utveckla lösningar för variabel belysningsdesign till lärmiljöer i det ”fönster” som öppnas inför utfasningen av lysrör och bortom enkelt byte från traditionella lysrör till ledlysrör i gamla icke ändamålsenliga armaturer. Å andra sidan att utnyttja tillfället för tillämpning av belysning som pedagogiskt hjälpmedel till nytta för det aktuella byggnadsprojektet. Detta förutsätter att rumsutformning, samband, fast inredning, lösmöbler, akustik och belysning utvecklas integrerat, inte som oberoende gängse projekteringsdelar. Det förutsätter också en kontinuerlig uppföljning och systematisk utvärdering av genomförda lösningar i tidiga etapper (hus F) för att trimma och optimera till de senare etapperna (hus C). Iggesundsprojektets upplägg medger, tacksamt nog, en sådan process för kontinuerlig uppföljning, dessutom med tillämpningar i såväl äldre traditionella skollokaler som nyutvecklade rumskonstellationer. ◆ FÖLJANDE FRÅGOR BEHANDLAS: Ljuskvalitet såsom bländning, fl immer, färgåtergivning, färgutseende och icke-visuell påverkan (Ex vakenhet och cirkadiska stimulanser) Människors respons, till exempel användarnas preferenser, beteende, p restanda och korrelation mellan utvalda miljö- och biometriska data. Omfattar inte minst belysningslösningar i relation till olika pedagogiska och sociala situationer och därmed olika rumsgestaltningar, möbler och inredningslösningar. Energieff ektivitet i bemärkelsen förbrukning över ett läsår, som förväntas bli lägre än normalt, trots en eventuellt högre installerad eff ekt. Övergripande kostnadsöverväganden, hellre med helhetsperspektiv än uppdelat i de vanliga ”stuprören” (byggkostnad, möbler, pedagogisk utrustning osv)