SKOLHÄLSAN 1
Tema. Nr 1 2021 LEVNADSVANOR i samband med hälsos
amtalen. De kan också vara oroliga att barnen kan bemötas på ett plumpt sätt. Denna oro är dock många skolsköterskor medvetna om, vilket framkommer av två magisteruppsatser i ämnet som nyligen har skrivits, båda bygger på intervjuer med skolsköterskor som möter barn i åldrarna 6-12 år och högstadieelever. I båda uppsatserna lyfts familjens delaktighet som nyckeln till framgången, även gällande stödet till äldre elever. bildningar i metoden. Om eleven själv kommenterar sin vikt ”Väger jag för mycket nu?” eller ”Är jag tjock?” kan detta bemötas med öppna frågor »För äldre elever, där egenvård blir ett viktigt inslag, kan motiverande samtal vara ett bra verktyg i samtal om beteendeförändring.« INFÖR DIALOGEN MED vårdnadshavarna är det bra att utgå från att ämnet är känsligt och vara förberedd på att det kan ta tid för föräldrar att ta in budskapet att deras barn väger mer än andra. Det är inte ovanligt att föräldrar till en början inte kan förstå, att de förnekar eller går i försvar. De kan reagera kraftigt genom att ifråga sätta kompetensen hos den som förmedlar budskapet eller riktigheten i budskapet. De kan undra: Kan body mass index verkligen vara ett tillförlitligt mått? Svaret är att på populationsnivå är det ett adekvat mått, men för individen måste hela livssituationen beaktas. Har barnet alltid legat över sin viktkurva eller är det något som har hänt under den senaste tiden? Vad kan det bero på? Låt föräldern hjälpa till att tolka och förstå. Låt också föräldern att med egna ord berätta vad detta betyder för föräldern. I vår forskning har föräldrar berättat att ett sådant budskap – att plötsligt bli förälder till ett barn med övervikt eller fetma – kan innebära att de ifrågasätter hela sitt föräldraskap. Därför är det viktigt att gå långsamt fram för att komma vidare i processen. som ”Vad jämför du dig med?”, ”Hur tänker du själv?” ”Har du funderat själv på det?”. Där det är möjligt, bjud in föräldrar till samtalen. När tonåringen är redo att ändra sina matvanor eller sin fysiska aktivitet, hjälp dem att välja de förändringar som är enklast att börja med. Många tonåringar vill förändra för mycket för fort. SAMMANFATTNINGSVIS FINNS DET goda möjligheter till förebyggande insatser i skolan och aktuell forskning visar att ju tidigaEn av våra forskningsartiklar kallas ”Så ett frö” (Planting a seed) eftersom viktarbetet blir lättare om man hittar styrkan i relationen mellan vårdgivaren och familjen, och sakta men säkert utformar ett stöd som passar föräldrarna och barnet. Ofta handlar det om fingertoppkänsla, reflektera därför efter lyckade och mindre lyckade hälsosamtalen; vad bidrog till att samtalet blev som det blev och vad skulle kunna göras annorlunda nästa gång. Behandlingen och stödet från specialistsjukvården varierar i olika regioner i Sverige, ta därför reda på vilka du kan samarbeta med, vad det finns för stöd i din kommun eller region som du kan förmedla till familjen. Ofta är det en utmaning för skolsköterskor, framför allt för att kunna stödja familjer med yngre barn. För äldre elever, där egenvård blir ett viktigt inslag, kan motiverande samtal vara ett bra verktyg i samtal om beteendeförändring och det finns många kortare och längre utre insatser sätts in desto bättre blir effekten samtidigt som risken för att orsaka ätstörningar är liten. Skolan är en betydelsefull preventionsarena och många föräldrar har förtroende för skolsköterskornas uppdrag, men inte alla och därför handlar de främsta utmaningarna om hur dialogen med familjen kan etableras samt om samverkan med specialistvården. För referenslista, kontakta redaktörerna: redaktor1@skolskoterskor.se redaktor2@skolskoterskor.se PAULINA NOWICKA professor i kost vetenskap, särskilt dietetikens kommu nikation vid Uppsala universitet. Forskargrupp ledare och docent i pediatrik vid Karo linska Institutet. paulinanowicka@ikv.uu.se 10 SKOLHÄLSAN. NUMMER 1 2021