SKOLHÄLSAN 1
Sju minuters pulsträning i början av varje matema
tiklektion visade dock inga förbättringar i matematik jämfört med en kontrollgrupp. I en dansk studie undersöktes effekten av FA integrerad i undervisningen. Det fanns inga effekter på 13–15-åriga elevers läs- eller matematikprestation efter 12 veckors intervention. En metaanalys av Álvarez-Bueno et al. gav samma resultat: FA i klassrummet hade ingen positiv inverkan på barns kognition. EFFEKTERNA AV FYSISK kondition på akademisk prestation kan ha överskattats när andra viktiga faktorer inte samtidigt har undersökts. Betydelsen av motoriska färdigheter (till exempel balans och koordination) förbises ofta vid interventioner, vilket kan medföra att kvalitativa aspekter negligeras och ofta uteblir helt. Kognitivt utmanande FA (övningar som kräver komplexa, kontrollerade motoriska färdigheter) verkar vara mer effektiva för att förbättra kognitiva prestationer än aerob träning. I teorin om kognitiv stimulering antas att koordinativt utmanande FA (inlärning av nya moArtikeln är en sammanfattning av artikel i Biomedical Journal of Scientific & Technical Research: toriska färdigheter, koordinationsövningar eller teknikträning) inte bara ökar fysisk kondition, utan också förbättrar högre kogni tiv kontroll. I en konsensusrapport rekommenderas motorik observationer och extra motorikstöd till elever som behöver det. MUGI-modellen – en teori för relationer mellan motorik och lärande: Förbättring och automatisering av grundläggande motoriska färdigheter leder till ökad självtillit och fysisk självkänsla, vilket förbättrar förutsättningar för koncentrationsförmåga och trivsel i skolan, vilket leder till ökad motivation för lärande. SKOLHÄLSAN. NUMMER 1 2021 IDROTTSUNDERVISNING KAN FÖRBÄTTRA flera aspekter av skolprestationer, till exempel matematik och läsrelaterade färdigheter. Varaktiga förbättringar av både koordination och kognition konstaterades av Dalziella et al. efter en intervention med grundläggande rörelsefärdigheter (åla, krypa, hoppa och marschera). I Bunkefloprojektet fick elever motorikträning enligt Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning (MUGI, se figur). Resultaten visade att daglig idrottsundervisning och anpassad motorikträning var ett effektivt sätt att förbättra såväl motorik som skolprestationer samt andelen elever med behörighet att söka till gymnasieprogram. Dessutom visade hälsoekonomiska analyser av Gerdtham et al. att införandet av daglig idrottsundervisning för alla elever skulle ge viktiga samhällsvinster i form av minskade sjukvårdskostnader och produktivitetsvinster. Ett problem i många studier är att forskare tenderar att studera endast intensitet i den fysiska aktiviteten. Det kanske inte är nivån eller intensiteten i aerob träning som behöver undersökas, minst lika viktigt kan de kvalitativa aspekterna vara. I framtida studier behöver forskare fokusera på kvaliteten på FA i olika interventioner och skolprogram. Vilken typ av träning är viktig för olika barns lärande och välbefinnande i skolan? Ericsson, I. (2020). Aerobic or Motor Skills Exercise? What about their Impact on Academic Achievements? Biomedical Journal of Scientific & Technical Research (BJSTR), 24(5), 18588-18590. Syftet med artikeln var att redogöra för aktuell kunskap om den påverkan, som olika typer av FA kan ha på kognitiva funktioner. För referenslista kontakta redak törerna: redaktor1@ skolskoterskor.se redaktor2@ skolskoterskor.se Artikeln har publicerats i sin helhet i BJSTR, länkar finns på www.mugi.se INGEGERD ERICSSON Docent i idrottsvetenskap Malmö universitet ingegerd. ericsson@mau.se 17 MOTIVATION KONCENTRATI0N SJÄLVKÄNSLA MOTORIK