SKOLHÄLSAN 1
Känslan av att vara fångad i omständigheter LÄS M
ER: kan förstås utifrån Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Teorin bygger på att samspelet mellan individens biologiska egenskaper och omgivande miljöer påverkar utvecklingen, i det här fallet av ungdomars förutsättningar för sömn. Enligt teorin påverkas ungdomen av sin egen biologi, som ungdomsperiodens senarelagda sömnfas. Dessutom påverkas deras sömn tt ha sömnsvårigheter beskrivs av ungdomar i studien från Högskolan i Borås som en obarmhärtigt lång väntan på att varva ner för att somna. De berättar att många ensamma timmar i ett tyst rum kan framkalla missmod, frustration, oro, irritation och rädsla. Stunden i sängen kan vara den första på dagen där det blir tyst och egna tankar får fritt spelrum. Tystnaden medför att oron växer över livets små och stora frågor. Oron består ofta av rädsla för att något som de sagt eller gjort under dagen har uppfattas fel av vänner, familj, lärare eller på sociala medier. Men oron kan också bestå av rädsla för att inte komma in på önskat gymnasieprogram, att inte få ett jobb i framtiden eller rädsla över att drömma mardrömmar. Ungdomarna berättar att de inte pratar om sina sömnsvårigheter utan tänker att det tillhör åldern. Många av deras kompisar somnar också sent. Samtidigt önskar de att kunna somna lättare. De vet att sömnen är viktig och känner att de mår bättre efter en god natts sömn. Ungdomarna provar olika strategier för att somna som de snappar upp på nätet, av föräldrar, vänner eller kanske skolsköterskan. Men om strategin inte fungerar försöker de inte nästa natt igen. De söker en känsla av trygghet för att kunna sova. Trygghet kan vara föräldrar, vänner och rutiner. ATT HA SÖMNSVÅRIGHETER innebär en kamp på natten, men också på dagen då sömnbristen gör sig påmind. Ungdomarna känner sig begränsade i skolarbetet då de inte sovit tillräckligt. Dessutom upplever de sig själva som ett sämre jag, de blir lättare arga, sura, ledsna och känsliga. Sömnsvårigheter upplevs som en utmaning utan slut. Ungdomarna känner sig fångade av omständigheter. De skyller inte på omständigheterna utan berättar att omständigheter försvårar för dem. Omständigheter som påverkar sömnen i positiv eller negativ riktning kan vara familj, vänner, skola, betyg, sociala medier eller de ideal, normer och kulturer som omger ungdomen. av miljöer på micro-, meso-, exo-, macro- och chrononivå. TIDIGARE FORSKNING VISAR vad som generellt underlättar en god sömn, exempelvis rutiner, föräldrastöd, dagsljus, motion, undvika skärmar en timme innan läggdags (TV är ok) och en stunds mindfulness innan insomnandet. Dessa evidensbaserade råd är viktiga i det hälsofrämjande arbetet. Men studiens resultat som belyser ungdomars upplevelse av sömnsvårigheter ökar förståelsen för behovet av det individuella samtalet och inte enbart generella råd. I det individuella samtalet ges utrymme för skolsköterskan att lyssna och genuint fråga om ungdomens egna upplevelser och omständigheter som påverkar sömnen. I ungdomens berättelse finns oftast nycklar till hur stöd och råd kan utformas. Teman och sub-teman för sömnsvårigheter Att känna sig uppgiven av att inte somna Att vara oförmögen att varva ner Att känna sig bedrövad när de sömnlösa timmarna är oändliga Att uppleva natten som en kamp Att känna att oro växer när man inte somnar Att vara rädd för mardrömmar Att vilja uppleva tillhörighet Att söka efter bättre sömn Att utvärdera olika strategier för att somna Att söka en känsla av trygghet Att påverkas nästa dag Att känna sig begränsad i det dagliga livet • Att bli ett sämre jag Jakobsson, M., Sundin, K., Högberg, K. & Josefsson, K. (2020) “I want to sleep, but I can’t”: Adolescents’ lived experience of sleeping difficulties. The Journal of school nursing. bit.ly/2YmAUjt MALIN JAKOBSSON Doktorand i vårdvetenskap på Högskolan Borås, barnsjuksköterska, distriktssköterska och fd. skolsköterska malin.jakobsson @hb.se KARIN SUNDIN RN, PhD, Professor emerita Umeå universitet, Karin Högberg, RN, PhD Högskolan Borås och Karin Josefsson, RNT, PhD, Professor Karlstads universitet och Högskolan Borås. SKOLHÄLSAN. NUMMER 1 2021 21