SKOLHÄLSAN 1
len pågick. Kontrollgruppen hade under sina ledig
a 30 minuter/vecka möjlighet att plugga, spela pingis eller gå tidigare på lunch. Syftet under de första åtta kurstillfällena var att förmedla relevant forskning samt praktiska tips från de olika delarna i ramverket The Healthy Mindplatter. Resterande gånger fokuserades på skolsituationer som av eleverna upplevdes som svåra, till exempel att göra ett muntligt framträdande eller att skriva prov, samt hur kunskapen och tipsen från the Healthy Mindplatter kunde användas för att underlätta dessa. Vid ett tillfälle diskuterades även hur vanor skapas samt att det går att påverka sin livsstil genom att lägga till goda vanor. Deltagarna uppmanades i slutet av varje tillfälle att välja ett tips från veckans tema att prova hemma samt rapportera tillbaka till sina kamrater vid nästa kurstillfälle. Projektet avslutades med att alla elever genomförde självskattningstestet PSS-14, upplevd stress, samt WHO5, välbefinnande index på nytt. Självskattningstesterna genomfördes veckan innan höstlovet samt veckan innan påsklovet, efter kursens avslutande. Dessa tillfällen bedömdes som likvärdiga då det veckan innan dessa lov normalt är högre stressbelastning på grund av extra många prov och inlämningar. Kursdeltagarna besvarade även en kvalitativ enkät med öppna frågeställningar om » Studien visar på ett sätt att öka trygghet och minska negativ stress.« Pilotstudien Unga hjärnor ledde till att Malin Gutestam fick emotta Helgepriset 2016, vilket skapade möjlighet att skriva en bok för tonåringar baserat på innehållet i kursen Unga hjärnor – Hjärnskap för tonårshjärnan. egna erfarenheter halvvägs genom kursen samt vid kursens avslutande. Vid ett föräldramöte på våren efter kursens avslutande i årskurs 1 valde fjorton föräldrar att besvara en enkät med frågor om de hade upplevt skillnader i beteende hos sina barn som kunde relateras till kursen Unga hjärnor. Då det ej var möjligt att randomisera deltagare till grupperna fattades beslutet att upprepa kursen med nya elever i årskurs 1 på samma program under de följande två åren och sammanställa alla deltagares resultat under alla tre åren. Totalt ingick 170 elever i interventionsgrupper och 117 elever i kontrollgrupper under tre år. Sammanlagt 143 elever i interventionsgrupperna samt 99 i kontrollgrupperna fullföljde interventionen och genomförde båda testtillfällen. 84 PROCENT AV deltagarna fullföljde kursen Unga hjärnor och genomförde självskattningstesterna PPS14 samt WHO-5 vid båda tillfällena. Efter avslutad intervention visade resultaten att interventionsgruppen minskat sin upplevda stress och ökat sitt mentala välbefinnande. I kontrollgruppen ökade i stället den upplevda För referenser och/eller artikeln i sin helhet, kontakta redaktörerna. redaktor1@skolskoterskor.se redaktor2@skolskoterskor.se stressen och det mentala välbefinnandet minskade. Denna skillnad mellan grupperna var statistiskt signifikant. Resultaten visar vidare att av de 142 elever som genomförde slututvärderingen skulle 97 procent rekommendera kursen Unga hjärnor till kompisar, syskon, föräldrar och/eller lärare. SAMMANFATTNINGSVIS VISAR STUDIEN på ett sätt att öka trygghet och minska negativ stress för unga i övergången mellan högstadiet och gymnasiet. Sammanfattningsvis kan studiens resultat, som har åstadkommits med enbart 6,5 timmar (plus en timme tester) lärarledd undervisning per grupp, förhoppningsvis bidra till utformandet av framtida skolinterventioner för att stärka psykisk hälsa samt till arbetet kring att inkludera mentalt välbefinnande i läroplanen. MALIN GUTESTAM Pedagog, föreläsare, coach malin@hjarnskap.se 26 SKOLHÄLSAN. NUMMER 1 2021