SKOLHÄLSAN 1
gande arbetet mot bruk av narkotika hos elever. A
tt ha fungerande rutiner är mycket viktigt för att kunna hantera utmaningar med det förebyggande arbetet mot droger i den svenska skolan. Samtliga deltagare i denna studie anser att det är av stor vikt att arbeta systematiskt och i samverkan, även med externa aktörer såsom exempelvis socialtjänsten. Vidare att ha en gemensam plattform och en aktiv elevhälsa, där elevhälsans samtliga kompetenser är delaktiga i arbetet mot droger. SAMMANTAGET ANSÅG SKOLSKÖTERSKORNA att samarbete och en god relation med övriga professioner samt med vårdnadshavare är av stor vikt för ett framgångsrikt förebyggande arbete mot narkotika samt ett bättre skolresultat. De lyfte även behovet av att samverkan med externa aktörer bör förbättras för att kunna arbeta på bästa sätt mot narkotikabruk hos ungdomar. LÄS STUDIEN: bit.ly/3cr7MQo Metodstöd och handlingsplan mot kvinnlig könsstympning Enligt FNs barnkonvention har alla barn rätt att växa upp i en trygg miljö utan våld, försummelse och övergrepp som är skadliga för barnets hälsa och utveckling. Skolan har ett viktigt ansvar att informera om barn och ungas rättigheter. Metodstödet är en grund för hur elevhälsan kan arbeta på ett strukturerat sätt för att nå ut med information om kvinnlig könsstympning till flickor och familjer i riskzon. Målet är även att skydda de som inte utsatts för ingreppet samt hitta de flickor som har utsatts för ingreppet och kunna erbjuda rätt stöd och vid behov vård. Långsiktigt mål är en förändrad attityd till traditionen och utrotning av kvinnlig könsstympning. MARYAM SHAFIE Vikarierande skolsköterska Rytmus musikgymnasium Göteborg. maryam.shafie@rytmus.se SKOLHÄLSAN. NUMMER 1 2021 PÅ DE SKOLOR som jag arbetar på finns många elever med olika nationaliteter. Genom migrationen ser sammansättningen i elevgrupperna annorlunda ut jämfört med hur det varit tidigare och det finns ett behov att nå elever i riskzon för kvinnlig könsstympning. När jag började arbeta som skolsköterska 2017 fanns det inte rutiner för hur elevhälsan och skolsköterskorna i vår kommun praktiskt arbetade mot kvinnlig könsstympning utifrån skolan som kontext. Eftersom jag tidigare var verksam som BVC-sköterska och var van vid att ställa frågor om kvinnlig könsstympning såg jag det som viktigt att fortsätta att arbeta med frågorna även som skolsköterska. Jag valde att skriva grunden till metod stödet via Högskolan i Väst, Institutionen för hälsovetenskap; Skolsköterskans kvalitetsarbete inom elevhälsan 7,5 Hp. Anpassningar har sedan gjorts till Falköpings kommun och Elevhälsans Medicinska Insats. Metodstödet innebär en kvalitetssäkring i arbetet mot kvinnlig köns stympning i vår verksamhet. Elevhälsans Medicinska Insats har nu ett metodstöd som beskriver ett hälso främjande, förebyggande och akut arbete, samt när och hur riktade åtgärder kan göras till riskgruppen. Eftersom frågorna ställs på rutin till de i riskzon når vi familjerna och de enskilda eleverna. ELEVHÄLSAN KAN ANVÄNDA metodstödets olika delar. Hela elevhälsan behöver finnas med för att nå bredare framgång i arbetet mot kvinnlig könsstympning. Eftersom förkunskaper kring ämnet ser olika ut, är metodstödet framtaget för att vara ett hjälpmedel för att sätta sig in i ämnet och kunna identifiera vilka elever det gäller. Det är inte enbart skolsköterskan som äger ämnet – ansvaret finns hos hela skolans personal som behöver samverka för att hjälpa och stötta sina elever. Det är av vikt att varje skola tar upp ämnet och ger information till elever i riskzon. På detta sätt kan elever nås, skyddas mot ingrepp och få stöd över tid. LÄS STUDIEN: Ta del av metodstödet och handlingsplanen på skolskoterskor.se LENA JOHANSSON Skolsköterska inom Falköpings kommun lena.f.johansson@falkoping.se 31