SKOLHÄLSAN 1
Hur barns vikt hanteras i skolan är ett ständigt
aktuellt ämne som flitigt kommenteras i böcker, tidningar och på sociala medier. Här presenteras tre vanliga frågor som skolsköterskor kommer i kontakt med samt svar med vetenskaplig förankring som kan användas som stöd i dessa diskussioner. 1. Kan vägning och samtal om vikten kopplas till ökad före komst av ätstörningar? Nej. En genomgång av studier om vägning av den amerikanska motsvarigheten till SBU visar att ett sådant samband saknas. Inte heller vid en omfattande genomgång av 36 randomiserade kontrollerade studier med drygt 2 500 barn i åldrarna 8-17 år med målet att behandla barnfetma har man funnit en större risk att utveckla ätstörningar. Tvärtom visar studien att professionellt utförd behandling minskar förekomst av symptom för olika typer av ätstörningar. Förra året publicerades också en översikt av olika interventioner för att förebygga barnfetma. Efter en granskning av 153 studier har man inte kunnat påvisa några negativa effekter av prevention, medan man såg att tidig prevention hade bäst effekt. Samma slutsats drogs vid genomgång av behandlingsstudier – bäst behandlingseffekt ses för barn vars föräldrar får stöd tidigt, gärna före femårsåldern och allra senast före tonårstiden. 2. SKOLHÄLSAN. NUMMER 1 2021 Vill föräldrar veta hur barnets tillväxt ser ut? Ja. I en artikel med det talande titeln ”I would rather be told than not know” framkommer det att föräldrar till småbarn i England önskar bli informerade om barnet har en avvikande tillväxt, gärna så tidigt som möjligt. Även i en australiensisk enkätstudie med flera hundra respondenter vill drygt 80 procent av föräldrar till äldre barn (5-11 år) veta om barnet har risk att utveckla övervikt eller fetma, men färre vill att detta sker i samband med vägning i skolan. Ju äldre barnet blir, desto svårare verkar det vara för föräldrar att förhålla sig till barnets viktutveckling. Detta beror på att många föräldrar känner skuld och skam över barnets vikt, detta enligt en intervjustudie med föräldrar till barn med övervikt och fetma i åldrarna 4-7 år. Ny forskning visar också att denna situation förvärras om föräldrarna själva har kämpat med sin vikt och har upplevt stigmatisering tidigare i livet. Föräldrar kan då vara extra känsliga för ”viktprat” både i kontakten med hälso- och sjukvårdspersonal men också i samtalen med familjemedlemmar och med barnet. 3. Hur kan skolsköterskor närma sig övervikt och fetma? Med fingertoppkänsla. Att barnet känner sig utpekat och stigmatiserat, utvecklar en dålig självkänsla och ätstörningar är det som föräldrar ser som främsta risken med att barns tillväxt kontrolleras och följs i skolan »Professionellt utförd behandling minskar förekomst av symptom för olika typer av ätstörningar.« 9