Omtanke 1
Barn som upplevt våld ska ha rätten på sin sida T
ext och Foto: Annika Rådlund Elisabet Näsman, professor i sociologi, har forskat i utsatta barns möte med socialtjänstens personal vid familjerättsliga tvister. Undersökningen visar att många barn varken känner sig hörda eller skyddade från familjemedlemmen som brukat våld. Barnet känner sig inte tryggt. F orskningen är en liten kvalitativ studie som bygger på intervjuer med 17 barn i åldrarna 8-17 år, som själva varit utsatta för våld och kränkningar eller bevittnat våld mot modern av fadern. Forskningsresultatet har resulterat i boken När barn som upplevt våld möter socialtjänsten - om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Den är skriven av Maria Eriksson, FD, som är docent i sociologi och universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Uppsala universitet och Elisabet Näsman som är professor i sociologi vid Uppsala universitet, med inriktning mot barndomssociologi och särskilt barns delaktighet. – Boken vill bidra till att barn som upplevt våld får ett bättre bemötande, där de både blir sedda som utsatta barn och som reflekterande personer med rätt till kontroll över sina liv, säger Elisabet Näsman. Det är både pojkar och flickor med olika bakgrund som har ingått i studien och fokus har varit på mötet med utredare och inte på våldet. – Våldet har varit en öppen fråga som de inte har behövt prata om det. Det har de bara pratat om ifall de vill. Barnen har de hittat genom tingsrättsdomar. – Det innebär att de tyngsta fallen där de blivit tvångsflyttade eller fått hemlig identitet inte är med. Men vi har en bra spännvid, säger Elisabet Näsman. Ett barn i undersökningen är tioårige Rasmus som är mycket talför. Han har bevittnat våld mot mamman och har inte träffat sin pappa på flera år. Det här utspelar sig när pappan vill börja ha ett umgänge med sonen igen. – Rasmus beskriver att socialsekreteraren sagt att mötet skulle handla om honom och att han skulle känna sig trygg. Men han vill inte träffa pappan för att han är rädd för honom. Socialsekreteraren har i det här fallet försökt övertala pojken genom att säga: ”Han vill träffa dig och han är din biologiska pappa”, trots att pojken mådde psykiskt illa och var rädd för att träffa pappan, berättar Elisabet Näsman. Pappan har inte rätt att träffa barnet Socialsekreteraren påpekade för Rasmus att pappan hade rätt att träffa honom och att han därför måste finna sig i situationen. – Men så här ser det inte ut rättsligt. Baro” Pappa blev arg när han såg papprena ch då slog han mig då också 42 www.ssil.se net har rätt att träffa pappan inte tvärtom. Socialsekreteraren hade också förnekat pojkens våldserfarenhet och rädsla genom att säga: ”Försök ändå, du var bara tre så det kan du inte komma ihåg.” – Rasmus tyckte också att socialsekreteraren pratar om ”fel saker”. Att de pratade