Omtanke 1
Kortnyheter BUP-linjen i Halland får kvalitetspri
s BUP-linjen i Halland får psykiatrins kvalitetspris. Projektet, som handlar om en telefonlinje dit patienter ringer för en första intervju, har varit framgångsrikt och belönas nu med diplom och 25 000 kronor. Många vill driva personlig assistans Socialstyrelsen har fått in 1 300 ansökningar om att bebdriva personlig assistans. Av 379 avgjorda ärenden under 2011 har 72 fått avslag. Mord av anhörig utreds noggrannare Riksdagen har beslutat att mord som utförs av en anhörig ska utredas noggrannare. Lagändringen ska ge bättre kunskap om våld i nära relationer. Unga förtidspensionärer ska kartläggas Regeringen har beslutat att försäkringskassan ska ta reda på mer om unga som får förtidspension, aktivitetsersättning, på grund av nedsatt arbetsförmåga. Undervisning vid HVB ska förbättras En utredare vid Skolinspektionen har fått i uppdrag att föreslå hur undervisning vid HVB kan förbättras. Utredaren ska lämna förslag på krav och reglering. Skyddsvärnet öppnar nya verksamheter Skyddsvärnet Stockholm öppnar Öppenvård och ett nytt Boendestöd på Björka. Krav på bemanning inom äldreomsorgen S, V och MP är överens om att kräva att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer för bemanning i äldreomsorgen. Förslaget väntas få stöd av Sverigedemokraterna. Därmed finns en majoritet i riksdagen. Källa: TT Orion blir HVB Kommunala ungdomsboendet Orion i Skövde ska bli HVB. Källa: Skövde Nyheter 46 www.ssil.se Skamkänslor påverkar psykisk hälsa En hög benägenhet att känna skam kan kopplas till en allmänt höjd nivå av psykiska symtom men det viktiga är hur skamkänslorna hanteras, framgår av Lotta Strömsten avhandling. Skam är en känsla som alla har. Förmågan till att känna skam är medfödd och betydelsefull för vår sociala funktion: Den är en viktig drivkraft för att visa respekt, hänsyn och ömsesidighet gentemot andra. Skammen påminner oss om vårt sociala beroende och får näring i behovet av att känna tillhörighet till andra. Benägenheten till att reagera med skam i olika situationer varierar från person till person, beroende av bakgrund och tidigare upplevelser. Personer med hög skambenägenhet upplever i högre grad otillräcklighet och skam också över förhållanden som de egentligen inte är ansvariga för eller har något inflytande över. Detta gör skamkänslorna svåra att stå ut med och hantera, vilket leder till en ständig oro för att stöta sig med andra. Avhandlingen visar att högre nivåer av skambenägenhet generellt kan kopplas till förhöjda nivåer av psykiska symtom. Här finns individuella skillnader, och en stor del av förhållandet mellan skambenägenhet och psykisk ohälsa förklaras av hur personer hanterar sina skamkänslor samt hur de relaterar till, förlitar sig på och känner sig trygga med andra människor. De personer som betraktar andra som i allmänhet pålitliga, medkännande och tillgängliga som stöd när nöden så kräver, verkar lida mindre svårartade effekter av sin skambenägenhet. Personer som istället betraktar andra Lotta Strömsten människor som avståndstagande och ogillande, samt hanterar stress och skamkänslor med flyktstrategier, undandragande, självnedvärdering eller aggressivt klander mot andra verkar lida svårare psykiska hälsoeffekter. Dessa associationer förefaller vara tämligen lika bland män och kvinnor. ADAD - välfungerande för ungdomar Josefine Börjesson vid Umeå universitet har utvärderat den svenska varianten av intervjuformuläret Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ADAD. Resultaten visar att instrumentet sammanfattar ungdomars allmänna status på ett bra sätt, och kan bidra till att behandlingen fokuseras på rätt områden. För att redan vid inskrivningen på ungdomshem få en bred bild av ungdomarnas situation och aktuella problematik använder SiS sedan länge den strukturerade intervjun Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ADAD. Josefine Börjesson har i sin avhandling granskat och kvalitetssäkrat intervjuinstrumentet, som idag också används av socialtjänsten och på HVB. – Verktyget ger ett bra mått på ungas allmänna status, och kan också fånga upp viktiga sidor av personens livssituation som annars kanske skulle ignoreras, säger Josefine Börjesson. Hennes studier baseras på intervjuer med drygt 100 slumpmässigt utvalda ungdomar i Umeå kommun, och omkring 1000 ungdomar placerade på särskilda hem. Frågeformuläret innehåller cirka 150 frågor inom nio områden: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid/vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika. För varje område fås tre mått: Intervjuarens skattning av problemen, den ungas egen problemvärdering och slutligen så kallade kompositvärden – ett index som visar på hur allvarliga problemen varit under den senaste månaden. – Skattningarna överensstämmer väl mellan olika intervjuare, och resultaten är i linje med tidigare internationella utvärderingar som funnit att testet både är pålitligt och praktiskt, säger Josefine Börjesson. Hon påpekar att en stor fördel med verktyget är att ungdomarna själva får skatta sina problem och hjälpbehov, och på så sätt blir delaktiga i sin egen behandling. Hennes resultat visar också att testet kan underlätta att förutse framtida psykisk ohälsa hos både så kallade normalungdomar och antisociala ungdomar. De brister som framkommer i utvärderingen rör kompositvärdena, vars mönster skiljer sig åt från intervjuarnas uppskattade bedömningar. Skillnaderna beror troligtvis på att intervjuarna tar hänsyn till ungdomarnas bakgrund, något som är fullt rimligt, menar Josefine Börjesson. – Avvikelserna bör inte ses som en svaghet hos instrumentet, eftersom värdena inte används av verksamheterna idag.