GLAS 3 2025 1
Överblick stilepoker Alla fönster har en historia
att berätta – en historia väl värd att bevara och föra vidare Påkostade hus hade rikt dekorerade fönsteromfattningar i enlighet med rådande stilideal. Foto: Örebro Stadsarkiv År 1570 gav den italienske renässansarkitekten Andrea Palladios ut boken Fyra böcker om arkitekturen, som kom att ha stort inflytande på fönstrens mått och proportioner. Fönster uppvisar en enorm variationsrikedom. Lokala traditioner och hantverkskunnande, tillgången på material, byggherrars och arkitekters preferenser samt skiftande stilideal har alla satt sin prägel på husens ögon. I stort har utformningen följt nedan beskrivna drag, även om varje epok innehåller variationer, stilar har blandats och fönstren har byggts om i efterhand. nen tog fart under 1700talet som det blev mer tillgängligt. I takt med att nya tillverkningsmetoder utvecklades blev glasen större och tyngre, vilket påverkade hur fönstren delades in. Först tillverkades glas enligt den så kallade kronglasmetoden i små kvadratiska format. För att skapa större ljusinsläpp fogades flera glas samman med blyspröjs. Blyinfattningarna monterades sedan in i träbågar. För att förstärka de veka blyspröjsen > MEDELTID OCH 1600-TAL I Sverige gjorde fönsterglaset entré under medeltiden och förekom fram till 1600-talet främst i kyrkor och slott. Under 1600-talet börjar fönsterglas även användas i finare hus. Glasen var små och fogades samman till större enheter med blyspröjs, blyinfattningarna sattes in i träbågar och stadgades med stormjärn fästa i bågträt. Fönstren hade ofta korspost och övre och undre luft var lika stora. Den inhemska glastillverkningen kommer i gång mot slutet av århundradet, vilket gör att antalet glasade fönster ökar. 1700-TAL År 1755 ger Carl Wijnbladh ut Ritningar på fyratio wåningshus af sten och trettio af träd samt åtskilliga lusthus där han bland annat skriver att ”rummens inra högd rättar sig efter fönstren, antingen de giöras enkla eller dubla. När enkla fönster brukas af 4 Fots bredd och 4, 4 ½ à 5 Fots högd, då blifwa wåningarna 9 à 10 Fot höga til goda winterrum, enliga med Swänska Climatet.” Blyspröjs och stormjärn. Foto: Erik Lernestål, Skoklosters slott/SHM GLAS 3.2025 29 De veka blyspröjsen ersätts med träspröjs, som klarar av tyngre och större fönsterglas. Fönstren börjar hängas på gångjärn och blir öppningsbara, utåtgående. Hörnbeslag och vinkeljärn används för att stabilisera fönsterbågen, de utformas med stor omsorg och dekorativa former. Tvärposten flyttar upp, den nedre luften blir högre än den övre. Fönster utan mittpost förekommer, efter fransk förebild har de mötesbågar som låses med spanjolettstång. Ny teknik mot slutet av århundradet gör det möjligt att tillverka större glasformat, vilket medför att det behövs färre spröjs. Glas blir också mer tillgängligt för fler samhällsskikt. 1800-TAL Runt sekelskiftet 1800 börjar tvärposten försvinna och det sexrutiga fönstret med två utåtgående bågar à tre rutor och mittpost blir den vanligaste fönstertypen. Det förekommer också andra indelningar beroende på tycke och smak. →