GLAS 3 2025 1
T v: I många trapphus finns fönstren bevarade eft
ersom de ofta var mycket vackra. De var utformade för att släppa in dagsljus och samtidigt dölja utsikten mot gården, där utedass och sopor var placerade. Foto: Paul Lindgren, Sundsvalls museum → gång igen efter första världskriget och idén om folkhemmet lanseras. För att sänka kostnaderna byggs husen enklare, husdjupet ökar och i Stockholm tillåts rumshöjden sänkas till 2,7 meter, vilket medför mörka ytor i husens mitt och lägre fönster med minskade glasytor. Kännetecknande för arkitekturen är likadana fönster, utformade efter antikens klassiska ideal, i regelbundet placerade fönsteraxlar. Fönstersnickerierna är smäckra och gjorda av kärnvirke. Kvaliteten är hög och hantverket i detaljerna välgjort. Det glada 20-talet får ett abrupt slut i och med den stora börskraschen år 1929. För att råda bot på 1930-talets låga bostadsstandard och Miljonprogramshus och plastfönster kan i framtiden komma att upplevas som unika. Foto: Ulrika Olsson, Länsmuseet Gävleborg ge familjer bättre villkor står det högt på den politiska dagordningen att bygga det så kallade folkhemmet. Arkitekter inspireras av den tyska Bauhausskolan och Frankrikes stjärnarkitekt Le Corbusier. Funktionalismens ideal med mycket sol, ljus och luft får genomslag i släta putsade fasader med stora glaspartier som skapar goda sol- och dagsljusförhållanden. Samtidigt införs lägre rumshöjder med lägre fönsterhöjd till följd. Fönstren har oftast inåtgående, kopplade bågar. Bredd och antalet lufter avgörs av rummets storlek. Utformningen är rationell, profilerna enkla och omfattningar anses onödiga. Glasen tillverkas maskinellt genom dragning, vilket ger större format. Nya hängnings- och öppningssätt testas och år 1936 introduceras det pivåhängda fönstret som stängs med beslag i underkant. Friskluftsventiler installeras under fönstren. Trapphusen flyttar in i byggnadens mörka mitt och dagsljuset ersätts där med elektrisk belysning. Mekaniseringen av jordbruket under 1940-talet leder till en ny flyttvåg till städerna, vilket driver på bostadsbristen. Under krigsåren råder brist på byggmaterial. Skildringen av lort-Sverige 1938 startar en debatt som leder till att många byggnader så småningom rivs eller genomgår hårdhänta saneringar. Kommunerna får ansvar för bostadsförsörjningen och kommunala bolag får i uppgift att bygga billiga och bra bostäder. De kalla krigsvintrarna bidrar till att fönsterstorleken minskar för att spara energi. För att förbättra vindtätheten täcks en del av fönsterkarmen utvändigt av puts. År 1945 kommer den första svenska byggstandarden för fönster. Den har till uppgift att underlätta tillverkningen och genom standardiserade mått och fastställd kvalitet minska kostnader och leveranstider. I efterkrigstidens 1950-tal är framtidstron stark. Husen Färgglada aluminiumpartier. Foto: Melinda Lemke byggs högre, fler byggdelar prefabriceras och byggprocessen industrialiseras. Fönster levereras färdigglasade och beslagna samt målade direkt till byggarbetsplatsen. Användningen av asbest ökar. Persienner slår igenom som skydd för solen. Ännu är snickerier tillverkade av kärnvirke och målade med oljefärg. År 1954 kommer en ny SIS-standard för fönster och i mitten av 1950-talet gör den förseglade rutan, eller isolerrutan som den kom att benämnas, entré i Sverige. Det kopplade fönstret med två glas och två bågar kan därmed ersättas av ett fönster med en isolerruta monterad i en enkelbåge eller direkt i karmen som ett fast fönster. Den instängda luften i rutan förväntas förbättra värmeisoleringen, dock dras isolerrutan med dåligt rykte främst orsakat av felaktigt montage och undermåliga förseglingskomponenter. Det dåliga ryktet håller i sig en bra bit in på 1970-talet. Isolerrutan har sedan dess genomgått många utvecklingssteg. Fortfarande råder bostadsbrist och 1960-talet präglas av viljan att bygga i kapp behoven genom rationellt och kostnadseffektivt byggande. År 1965 sätts spaden i jorden för miljonprogrammet. För att få ta del av de statliga lånen krävs hög standard och solvärden som uppfyller de statliga kraven och kontrolleras i solvärdesdiagram. Färre fönster-→ GLAS 3.2025 33