GLAS 3 2025 1
/ Ledaren / Det är mindre än fem år kvar tills by
ggbranschen ska ha halverat klimatavtrycket enligt bygg- och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Tidningen Glas har därför gjort 2025 till det cirkulära året och skriver i varje nummer om ett tema kopplat till hur vi minskar vårt klimatavtryck. I det här numret har turen kommit till renovering och återbruk. Tidigare nummer hittar du via qr-koden på denna sida. Husens ögon bär på berättelser vi bara har till låns / Tema / Renovering och återbruk 3.2025 / ARKITEKTUR / DESIGN / MILJÖ / TEKNIK / Lakehouse Ny glasikon i stenbrott utanför Mölnlycke 1700-talshuset Hantverksdröm i munblåst glas Industriell charm Renoverade fönster bevarar husets historia Notre-Dame Århundradets glas restaurering Glasprofilen Jennie Einarsrud Allkonstnären som blåser liv i glas I den digitala upplagan av tidningen hittar du en bonusartikel med SMHI:s klimatforskare Gustav Strandberg. Jag älskar gammalt glas. Och nytt. Inte bara är glas vackert, det fyller också många syften. Klyschigt men sant, rätt glas på rätt plats är framgångsreceptet för vackra och funktionella fönster som passar byggnadens utformning och användarens behov. Sveriges rika fönstertradition har genom historien tagit sig många uttryck. Alla med en egen berättelse väl värd att föra vidare. Lokala seder och hantverkskunnande, tillgången på material samt skiftande stil ideal och funktionskrav har satt sin prägel på de omsorgsfullt utformade konstruktioner som är så mycket mer än bara byggnadsdetaljer. Fönster är smycken – husens ögon och själ. Gamla och nya fönsters samexistens borde vara en självklarhet. Bevara så långt det är möjligt, ersätt med nytt där vägs ände är nådd. Ändå förs en stundtals hetsig diskussion för och emot byte samt hur mycket fönster får förändras. Skälen är flera: medan somliga till varje pris vill bevara kulturvärden vill and ra köpa sig fria från underhåll. Arkitekturstilar som inte faller i smaken har fått ge vika för nutida ideal och nya tekniker har möjliggjort andra krav på exempelvis energianvändning, personsäkerhet och ljud reducering. Såklart finns också pengar att tjäna, den ene sparar genom att renovera och den andre tjänar på att producera. Att göra kontinuerliga anpassningar är en naturlig del i att förlänga en byggnads liv. Det gäller dock att vara aktsam för oavsett om det rör sig om ett gammalt slott, ett massproducerat miljon programshus eller en 80talsfastighet med färgglada aluminiumpartier anger plan och bygglagen att alla byggnader ska hanteras varsamt. De är viktiga tidsdokument som vi bara har till låns. Viktigt är också att vi värnar våra resurser. Genom att förlänga livet på de material som redan har betalat av sin miljöskuld minskar råvaruuttag, energiförbrukning i tillverkning och transporter. Cirkulär användning av glasprodukter i byggnaders klimatskal har enligt beräkningar av IVL Svenska miljöinstitutet potential att spara 120 000 ton koldioxidekvivalenter och 50 000 ton avfall i Sverige – årligen. Så låt oss 4 GLAS 3.2025 hjälpas åt att skapa en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar modell för användning av glas där kunder är nöjda och kulturvärden bevaras, företagen tjänar pengar, hantverkskunnandet fortlever och vi når klimatmålen! I det här numret formligen frossar vi i gamla fönster och bjuder på ögongodis hela vägen från Lilla Hyttnäs till de spektakulära glasmålningarna i NotreDame. Vi ger också plats åt det nya – en blivande ikon i ett stenbrott utanför Mölnlycke, samt åker hem till snickaren Magnus Welin och glasblåsaren Jennie Einarsrud. Med andra ord en blandning av nya och gamla berättelser vi tycker är värda att föra vidare. Trevlig läsning Melinda Lemke, chefredaktör Fönster, vart och ett präglat av sin samtid, har en historia att berätta. En historia vi bär ansvar att föra vidare. Foto: Magnus Östh