GLAS 3 2025 1
/ ÅTERBRUK / Personlig tolkning av 1700-talet Mag
nus Welin hade länge drömt om att bygga huset. Timret, som han själv fällt, hade legat på tomten i över tjugo år och väntat. På en kulle vid havet har timmermannen och snickaren Magnus Welin byggt sin tolkning av ett 1700-talshus – en hantverksdröm där varje detalj är omsorgsfullt utformad. Med handhyvlat timmer och antikt munblåst fönsterglas kantat av specialbeställda fönsterbågar och smidda hakar har han byggt en harmonisk plats där ljuset dansar och tiden tycks stå stilla. Text: Melinda Lemke Foto: Sören Håkanlind Ett skirt solsken möter oss när vi lite väl tidiga till vårt möte stiger ur bilen i Limakullen några mil söder om Göteborg. I stället för att knacka på direkt hemma hos Magnus Welin faller vi för frestelsen att slå in på en vacker stig som leder oss till ett spegelblankt hav precis när solens sista strålar drunknar i djupet. Lugnet och skönheten drabbar oss. Ja, så till den grad att det nästan inte kommer att spela någon roll hur huset vi ska besöka ser ut. Vi är redan lyriska. En häger bryter stillheten och lyfter sina gråvita vingar. Det är dags att skynda tillbaka och vi försöker finna en snabbare väg genom fuktigt gräs och över mossbeklädda stenmurar. Det har hunnit skymma när vi når fram till den handgjorda pardörren med munblåst glas och blir insläppta i Magnus timrade paradis, ett tillbyggt fritidshus som påminner om en lada. Nyss hemkommen från jobbet har han hunnit svida 56 GLAS 3.2025 om och brygga kaffe. Vi slår oss ner i en skinnsoffa fyndad på Blocket och Magnus inleder sin berättelse. Vägen till kullen Till Limakullen hittade han med sin dåvarande flickvän. De var ofta i trakten för att besöka släkt och flickvännen ville gärna att de skulle ha ett eget ställe i det natursköna området. När så en tomt kom ut till försäljning skyndade de dit, men kom för sent. Tomten hade redan sålts och nedslagna fick de se sig om efter alternativ. Blicken föll då på rucklet bredvid, en gammal sommarstuga som stått tom i åtta år och var i mycket dåligt skick. Trots alla betänkligheter bestämde de sig för att slå till med planen att riva och bygga ett annat hus. Det visade sig dock efter köpet att en infiltrationsanläggning låg för nära grannens brunn, vilket gjorde att kommunen nekade