GLAS 3 2025 1
/ ÅTERBRUK / Personlig tolkning av 1700-talet > a
ktiga och buckliga glaset från 1700talet som det ibland kan vara svårt att se ut igenom. Jag hade redan tidigare tänkt att jag gärna ville ha munblåst glas i mitt hus, men avfärdat tanken eftersom det skulle bli för dyrt. Nu fick jag plötsligt möjligheten att bygga ett eget hus med fönster som består av äkta munblåst glas från 1896. Då när det munblåsta glaset var som bäst, innan det valsade glaset tog över. Glas och trä självklara materialval Att husdrömmen skulle bestå av glas och trä var självklart. Likaså att det skulle vara i 1700talsstil. Om det beror på yrkesskada eller smak, eller möjligen både och, låter vi vara osagt. Klart är i alla fall att fascinationen för materialen och stilen löper som en röd tråd genom Magnus liv. Redan som barn drömde han om att arbeta i skogen och utbildade sig till skogsarbetare på gymnasiet. När förutsättningarna försämrades omskolade han sig till snickare, men 90talskrisen ledde till arbetslöshet. I projektet ”Gunnebo åter till 1700talet” fick Magnus möjlighet att under familjen Trogen, med ingen mindre än Alvar själv i spetsen, utveckla sina kunskaper i timmermanskonst. De tre yrkena har hjälpt honom mycket i arbetet på 1700talsslottet Gunnebo. I samband med att slottets orangeri skulle rekonstrueras efter arkitekt Carl Wilhelm Carlberg gamla ritningar fördjupades kärleken till det munblåsta glaset. Arkeologiska utgrävningar på platsen hade funnit mängder av glasbitar från den ursprungliga byggnaden och det krävdes mycket arbetet för att få fram exakt samma nyanser och strukturer för att kunna bygga upp orangeriet så som det en gång sett ut. Husets stil Huset påminner om en tolv meter lång hallandslänga med snickeri som flörtar både med 1700 och 1800tal. — Jag tycker om den tidens harmoniska proportioner. Svanhalsprofilerna och fodersättningen. Gyllene snittet. Symmetrin. Jag mår bättre i miljöer från historiska byggnader. Tolkningen av stilen är hans egen och han har vänt ut och in på koja och slott. — En del är helt och hållet hittepå, både vad gäller arkitektur och konstruktionslösningar. Bara för att jag kan och får. Det är kul att sticka ut. Detta är min dröm och fantasi, det ska se ut som bilden jag har i mitt huvud. Det är inte den konkreta verkligheten och jag följer inga strikta regler, det räcker att jag måste göra det på mitt jobb på Gunnebo slott och trädgårdar. Där är det 1700tal och arkitekten Carl Wilhelm Carlberg som gäller. — Eremitage är en byggnad som ibland finns i slottsmiljöer, det är som en koja utvändigt men ett slott invändigt. Själv har jag beslutat att vända på det och då försökt få exteriören att se mer ut som en herrgård med fina proportioner, arkitektoniskt och symmetriskt, och att det bryter av mot den befintliga, gamla sommarstugedelen. Invändigt ser rummet ut mer som en lada, med timrade väggar, ryggåstak och okantade takbrädor, en miljö som jag trivs väldigt bra i. Allt trä som har använts till huset är noga utvalt och varenda planka är omsorgsfullt handhyvlad. Som den skolade timmerman han är har han själv fällt träden. Stockarna till takåsarna har fällts på våren, när saven stiger och granknopparna börjat slå ut. Då är de lättast att flåbarka utan att skada kambiumet. Gyllene snittet Ljusinsläppen är särskilt viktiga för Magnus och siktlinjerna löper som axlar genom huset. — Jag har försökt att hålla mig så nära gyllene snittet som möjligt, men eftersom fasaden är lite för låg och jag får ha maximalt 3,5 meter upp till takfot är fönstren 1 × 1,4 meter i stället för 1 × 1,6 meter. Fönstren är därför lite mindre rektangulära än gyllene snittet, jag tycker dock att det blir mer estetiskt så. Även varje ruta har den proportionen. Det ger en skön harmoni för ögat. > ELDSTÄDERNA GYLLENE SNITTET Eldstäderna består till stora delar av gammalt murtegel och framför dem finns stenskivor från ett rivet hus. Den stora ”bassängen” framför eldstäderna som stenskivorna ligger på är av brandsäkerhetsskäl isolerad med isopor skumglas av återvunnet glas. Bakom den vedeldade spisen sitter gamla gjutjärnstavlor. Huset i oktober 2024. Gyllene snittet är ett matematiskt förhållande som anses skapa harmoniska och estetiskt tilltalande proportioner. Det återfinns ofta i naturen och används inom arkitektur, konst och design. Rent matematiskt uttrycks gyllene snittet som cirka 1:1,618 och brukar ofta anges med den grekiska bokstaven φ (fi). GLAS 3.2025 59