Omtanke 1
»Vi kan inte veta exakt vilka konsekvenser som et
t beslut kan leda till« Carolina Lindberg dem och deras omgivning. Det krävs en ganska ordentlig kunskap om autismspektrumtillstånd för att vardagen ska fungera när man har familjehemsplacerade barn med den problematiken. Det går inte att förvänta sig att det löser sig med enbart kärlek och värme, säger Carolina. MAN MÅSTE SÄTTA helt andra förväntningar och krav på dessa barn. – Du blir bara besviken själv annars och så går det ut över barnen när du kräver sådant som egentligen är för svårt för dem. Personer med autism har svårt med socialt samspel. Då kan man inte kräva att de ska kunna umgås med andra på samma sätt. De behöver ofta få en ordentlig förklaring vad som kommer att hända. Om vi till exempel ska åka och hälsa på någon, så vill barnen kanske veta exakt vad som kommer att hända; hur vi tar oss dit, vad vi ska göra där, och vart de kan ta vägen om det blir för jobbigt. Man behöver acceptera att de behöver kunna gå ifrån och vara ifred. – Om det kostar en massa energi för barnet att vara social behöver vi som finns i omgivningen ge utrymme för att barnet ska få fylla på med ny energi. Det är ofta inte konstigare än så. Ett visuellt stöd med bilder på rutiner – Min familj var också familjehem, så jag är uppväxt tillsammans med andras barn. Det var mest äldre tonåringar som bodde hos oss ett tag från att jag var 7 år till 13 ungefär. Det var mycket utmaningar och svårt för mig att ta plats kanske men jag fick lära mig mycket om människors olikheter. När det gäller NPF handlar det mycket om beteenden som andra uppfattar som ovanliga. – Om man förstår varför de är annorlunda, att det beror på hur deras hjärnor fungerar, så kan man underlätta för både och hur dagen ser ut kan hjälpa till att få vardagen att fungera utan tjat. Vissa tycker att det är jobbigt att komma ihåg om man brukar duscha eller borsta tänderna först. Då kan ett bildschema eller en påminnelse i mobilen vara en bra hjälp. Carolina tipsar också om att prata med kortare meningar och vara konkret i det man säger. – Använd inte ordet kanske eller inte. Säg ”gå” istället för ”spring inte”. När ett barn precis kommit till familjen kan det vara bra att tänka på att många med autism tolkar det man säger väldigt bokstavligt och att det kan vara extra viktigt att hålla det man lovat för att kunna skapa en bra och pålitlig relation till barnet. – Det är lätt att tro att alla barn gillar aktiviteter och blir trygga av närhet eller ett gosedjur. Vi behöver hela tiden påminnas om att vissa personer är annorlunda. Personer med autism vill ofta inte hitta på något nytt varje helg eller åka till ett stojigt nöjesfält. De kanske hellre vill hålla på med sitt specialintresse. Att få göra samma sak många gånger kan kännas avslappnande och tryggt. Carolina berättar om en kompis till henne med autism som brukar sitta och titta på tvättmaskinen när tvätten åker runt runt. – Det gör hon när hon vill slappna av. Jag undrade vid något tillfälle om hon verkligen inte hade något bättre för sig. Då undrade hon om jag inte hade något bättre för mig än att titta på skräp-serier på tv. Där fick jag, haha. För även om man vet ungefär hur personer med autism tänker och fungerar så är det så lätt gjort att döma personer som gör något utanför normen för det normala. Vår hjärna är blixtsnabb på att anta hur andra borde uppföra sig. – DET KAN vara extra svårt med omvärldens dömande. Att människor tror att mitt placerade barns eller biologiska barns beteende beror på dålig uppfostran. Ett barn med autism kanske inte säger ”hej” på ett sätt som andra förväntar. Och vissa saker får man helt enkelt släppa om att det ska kunna fungera. Då får man hitta en lösning som kan fungera ändå i familjen. Nu under corona så har det blivit mycket handledning via telefon för Carolina, annars är hon van att träffa familjerna i hemmiljön, att sitta vid köksbordet och dricka kaffe. Liksom många andra saknar hon de personliga mötena och ser fram emot att kunna träffa familjerna hon samarbetar med igen. Carolina har också varit medförfattare till flera böcker om NPF; Vill du ha hjälp? – Nej tack gärna! Att ge stöd till personer med adhd och Aspergers syndrom (2014), Föräldraboken om autismspektrumtillstånd – Om att komma vidare efter diagnosen (2015), Ung och vuxen med asperger och AST – en guide i vardagen (2017), Värsta bästa jobbet – Att arbeta som resurs för elever med autism och adhd www.ssil.se | 13