Omtanke 1
Violgatans gruppbostad i Höör. Trollebergsvägens
gruppbostad i Staffanstorp ligger fint till. endeenhet, där till psykiatrin som skickar tillbaka till beroendeenheten. Och så någonstans på vägen får personen beviljat LSS-boende och då blir det fokus på autismen och missbruket glöms bort. Det finns for lite kunskap om missbruk och LSS. HON TYCKER ATT det hade varit enklare om man fick ge missbruksvård inom LSS, men nu är det inte så. – Det finns goda exempel där samverkan fungerar och där man har gjort det lilla extra. Det har funnits projekt där man mötte behoven av missbruksvård bland målgruppen, men som sedan har lagts ned. Jag vet också att personer med missbruk har blivit utestängda från behandling för att de har ett utåtagerande eller avvikande beteende. Men då borde man kunna hitta en annan lösning. För personkrets 2 som har betydande begåvningsmässigt funktionshinder kan det innebära en annan utmaning; hur de själva ska kunna ta emot behandlingen rent kognitivt, att förstå och ta till sig den. – Det är stor skillnad på någon med betydande hjärnskada och någon med högfungerande autism. De anhöriga har det också jobbigt. – De tycker ofta att vi ska göra mer. Men vi kan inte förbjuda någon att dricka. Vi kan hjälpa till att bryta isoleringen, motivera till aktivitet eller social samvaro genom samtal, stärka det som är bra och försöka samverka mer med kommun och region. Hon tycker att det är viktigt att inte vara dömande. – Psykisk ohälsa är en vanlig orsak till missbruk, så det är viktigt att få psykologisk hjälp. Vi måste hjälpas åt så att det här fungerar och att den här utsatta gruppen blir hjälpta. Det gynnar hela samhället, avslutar Mahina Havelius. ● www.ssil.se | 33