Omtanke 1
NPF »Vi behöver ha inställningen att personen gör
sitt bästa« Bo Hejlskov Elvén lighet och att alla ska ge samma möjligheter, trots funktionsnedsättning. – NPF är en osynlig funktionsnedsättning. Vi skulle ju inte tvinga en rullstolsburen person försöka ta sig upp för trapporna till socialkontoret, men vi anpassar oss inte för att personer med NPF ska kunna delta i ett möte med socialtjänsten, säger Bo Hejlskov Elvén. Socionom Elisabeth Sundström Graversen har skrivit boken ”Npf och socialtjänsten – lagstiftning, bemötande och anpassningar” tillsammans med psykologen och författaren Bo Hejlskov Elvén. – Både jag och Bo Hejlskov kände starkt att vi ville skapa en förändring genom att skriva den här boken. Vår förhoppning är att boken når ut till både studenter och befintliga handläggare, säger Elisabeth Sundström Graversen. Hon arbetar som kanslichef på AttenRiksförbundet Attention har genomfört en enkät- och intervjustudie där de tillfrågade handläggarna på socialtjänsten uppskattar att mer än 50 procent av deras klienter har en NPF-diagnos. Rapporter från Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2014; 2019) visar att barn och unga med NPF, i synnerhet adhd, är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn. På SiS-hemmen hade 44 procent av de unga som medverkade i en undersökning diagnosen adhd. Trots det så innehåller socionomutbildningen intenting om NPF. Närmare sju av tio socialsekreterare har ingen utbildning inom neuropsykiatriska diagnoser. Nya socialtjänsten, som väntas träda i kraft under 2021, lyfter vikten av tillgängtion och är projektledare för Familjelyftet, som fokuserar på familjer med NPF och i huvudsak föräldrarna, som är en bortglömd grupp. – Det är mycket fokus på barn med NPF, men vi behöver förstå att föräldrarna också behöver stöd, säger hon. – Socialtjänsten har ett dubbelt uppdrag. De sitter på två stolar; att stödja och att vara en myndighet som utövar makt. Om en person brister i sin omsorg om barnen, ska man tvångsomhänderta dem då? Ska man inte stödja föräldern? När det är socialtjänstens ansvar att stödja får man inte ge upp när en funktionsnedsättning gör att det kan vara svårt att klara av vardagliga rutiner med barn, säger Bo Hejlskov Elvén. Han tar upp ett vanligt exempel där en mamma med NPF tycker att det är jobbigt att handla för att hon har svårt att beräkna hur många kassar hon behöver för att få plats med matvarorna. Därför köper hon bara lite åt gången så det går i en kasse. Ofta blir det två fryspizzor och två liter läsk. – Ett projekt i Kalmar handlade om att hjälpa mammor med adhd i sin vardag och det var just handlingen som de behövde hjälp med. Man satte in stöd för det. En timme beräknades till planering av inköp och en timme att gå med till affären och handla. Att handla i affärer med själv scanning löste problemet med kassarna. En timme avsattes också till att packa upp maten, för man hade upptäckt att det också var svårt. Vissa hade lämnat matvaror i påsen som stod kvar i hallen under natten och varor som var för stora för hyllan blev kvar på köksbänken. När mammorna hade tränat under några månader kunde man korta ned stödet succesivt för att efter sex månader helt ta bort stödet. – En sådan här insats fungerar och blir betydligt billigare än att omhänderta barnen. Tvångsomhändertagande leder ingenstans positivt. Vi måste ta reda på vad vi kan göra för att hjälpa utan att vara dömande. Det är sällan det görs. Vi behöver också ha inställningen att personen gör sitt bästa. Bo Hejlskov Elvén bor i Malmö och har arbetat i Danmark som expertrådgivare inom socialtjänsten. – De har en annan lagstiftning där socialtjänsten alltid är ytterst ansvarig. Det www.ssil.se | 43