Omtanke 1
FORSKNING Villkoren har försämrats för alla ensam
stående mödrar som inte tillhör över- eller medelklass, men utlandsfödda är extra utsatta. Foto: Getty Images. Hemlösheten ökar hos ensamstående föräldrar Hemlöshet och fattigdom hos ensamstående föräldrar ökar i takt med avvecklingen av den svenska välfärdsstaten. Värst drabbas utlandsfödda ensamstående mödrar. Enligt en avhandling från Malmö universitet har samhället en oförmåga att se och erkänna deras situation. Tove Samzelius. När Tove Samzelius, doktorand i Socialt arbete vid Malmö universitet, började arbeta för Rädda barnen 2015 lade hon märke till stora skillnader i risk för fattigdom mellan familjer med en förälder och familjer med två svenskfödda föräldrar. – Sedan 90-talet har fattigdomsrisken tredubblats hos ensamstående föräldrar, och främst mödrar. Genom att lyssna på de drabbade kan vi få en annan förståelse för deras verklighet och vad som gör att människor har svårt att ta sig ur en utsatt situation i det svenska systemet, säger Tove Samzelius. Under de senaste 20 åren har en trend 52 | www.ssil.se i hela västvärlden varit att alla ska in på marknaden, enligt Tove Samzelius. Med denna utveckling började det ställas hårdare aktiveringskrav med fokus på individens ansvar – man förväntas lösa sin egen situation. När socialtjänstens fokuserar på arbetsmarknadsintegrering utan att ta hänsyn till människors prekära boendesituationer så klarar de som har det svårast inte av att på egen hand uppfylla de krav som ställs, visar Tove Samzelius studier. Människor med låg inkomst och korta kötider har svårt att bli godkända på bostadsmarknaden. Dessutom har arbetsmarknadens villkor försämrats avsevärt med exempelvis osäkra anställningsformer. Kombinationen leder till en utestängningsprocess där fler blir arbetslösa eller bostadslösa och hamnar i en sekundär marknad, utanför socialförsäkringssystemet. – De som inte kvalificerat sig för a-kassa och sjukförsäkring hamnar i ekonomiskt bistånd. I Sverige var det aldrig tänkt som något människor ska leva på under en längre tid. Men det finns grupper som lever på det. De har aldrig en chans att spara pengar och ta sig in någonstans. Eftersom majoriteten av svenskarna inte har det så, så är det inte en del av majoritetssamhällets förståelse av verkligheten, säger Tove Samzelius. Kommuner styrs av ekonomiska parametrar med fokus på budget. När man får ner antalet människor med ekonomiskt bistånd så beskrivs det som en framgång, menar Samzelius. Men enligt hennes forskning kan minskat antal biståndstagare i en kommun bero på att man tvingats flytta till en annan kommun och får ekonomiskt bistånd därifrån. Om det beror på att man fått en bostad eller ett arbete, så följer ingen till exempel upp vilken typ av arbete det är. – Ett bostadsproblem och fattigdomsproblem som inte passar in i de mallar och system vi har omvandlas till ett individuellt problem där föräldraskapet blir ifrågasatt för att man inte kan ta ansvar för sin situation. Om vi inte erkänner problemet utan lägger det på individen så stärker vi problematiken snarare än stöttar människor, berättar Tove Samzelius. TEXT: HANNA SVEDERBORN