Nordisk Infrastruktur 1
GRUNDLÄGGNING/GEOTEKNIK Möjligheter och tillämpni
ngar med den digitala geotekniken Den samhällsövergripande digitaliseringen erbjuder liksom alla andra teknikområden också geotekniken och undermarksbyggandet stora möjligheter att utvecklas. Några exempel på digitaliseringsmöjligheter som har vuxit fram i det sk GeoBIM-konceptet (www.geobim.se) är: * visualisering av undersökningsdata och tolkade geomodeller i 3D med enbart webläsare * modeller för maskinguidning vid sanering av förorenad mark * framtagning av bergmodeller med säkra osäkerheter inför pålning * enkel förvaltning och tillgång till historiska geotekniska data * kunna följa schaktmassor från sanerad fastighet till mottagningsanläggning GeoBIM-konceptet har som kärna en effektiv och modern databas som har möjlighet att lagra och hantera alla typer av geotekniskt relaterad information som hanteras inom samhällsbyggnadssektorn, dvs från teknikområdena geoteknik, berg, grundvatten, geofysik och förorenad mark. Genom att samla in all information digitalt via standardiserade dataformat och mallar skapas ordning och reda på data, vilket sedan möjliggör en effektiv anpassning av data till branschens olika behov och programvaror, se figur 1. Ett exempel kan vara att för en förorenad fastighet ta fram en digital schaktmodell, vilken sedan anpassas och skickas direkt till en grävmaskins maskinguidningssystem (Topcon, Leica, Trimble), se figur 3. Visualisering av undersökningsdata och tolkade geomodeller i 3D med enbart webläsare En av de stora utmaningarna med undermarksbyggande är att för alla inblandade parter kommunicera de byggnadstekniska förutsättningarna, dvs att på ett enkelt sätt förklara hur det ser ut under markytan. Det handlar om att besvara frågor som: ”-Hur djupt ligger berget?”, ”-Hur ser föroreningsspridningen ut?”, ”-Ligger sprickzonen i berget nära det stora hisschaktet ner i stationshallen?”, ”- Känns antalet undersökningspunkter tillräckligt?”. Det är en kommunikationsutmaning som inte finns för tex byggnader eller broar för vilka det finns ritningar och arkitektritningar att visa upp, och numera ibland också VR-modeller att gå runt i. 68 • NORDISK INFRASTRUKTUR NR 2 2021 Figur 1 Principskiss för en helt digitaliserad kedja för hantering av alla typer av geotekniskt relaterad information. (Olof Friberg, Tyréns) Figur 2 Geoteknisk information från både sonderingsmetoder (Jb) för hållfasthetsbestämning, kärnborrning (Geobor-S), samt visualisering av både bergmodell och del av planerad tunneldesign för järnvägstunnel. All information interaktivt tillgänglig via enbart en vanlig webläsare. (Utsnitt ur geomodell Projekt Södertunneln, Helsingborg. Mats Svensson, Tyréns.)