TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Rekordhöga elpriser – omvärlden
påverkar
TIDNINGEN TILLVÄXT Förädlad björk i norr är snart
verklighet
TIDNINGEN TILLVÄXT 20 minuter med en ko kan minska
stressen
TIDNINGEN TILLVÄXT Fastighetsbranschen talar om tv
å trender
TIDNINGEN TILLVÄXT Skogsvolymen dubbelt så stor på
hundra år
TIDNINGEN TILLVÄXT Irving älskar landsbygden
TIDNINGEN TILLVÄXT Ett levande lantbruk är landsby
gdens ryggrad
TIDNINGEN TILLVÄXT På Bosarps gård får djuren vara
ute
TIDNINGEN TILLVÄXT De som inte avverkar bör kompen
seras Just nu … pratar vi koldioxidskatter med ordföranden i Vetenskapliga rådet hos Konjunkturinstitutet. ” Inför en negativ koldioxidskatt” Skogsägare som låter skogen stå kvar bör kompenseras med en negativ koldioxidskatt. Det säger Runar Brännlund, ordförande i Vetenskapliga rådet hos Konjunkturinstitutet (KI) samt professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, apropå KI:s rapport ”Miljö, ekonomi och politik”. Text Johanna Lundeberg Vad visar rapporten? – Den redogör framför allt för vilken roll skogen kan ha i klimatpolitiken, men också hur man ska sköta den. Det finns många värden i skogen, den ger oss skogsprodukter och rekreation, men den är också en viktig kolsänka. Den svenska skogen bidrar med nästan 40 miljoner ton upptag av koldioxid på ett år, nästan lika mycket som transporter och industrier släpper ut. Nu har EU ett förslag på att vi ska ta upp ännu mer koldioxid, och rapporten behandlar också konsekvensen av det. Ska skogen stå kvar eller ska virket tas ner och användas? – Ja, det är kärnfrågan, och där finns ett problem, att bara vissa av skogens resurser är prissatta på marknaden. När vi köper papper eller virke betalar vi ju pengar för det, och skogsägarna får ersättning för att de tillhandahåller råvaran. Däremot får de ingen ersättning för att de låter skogen stå kvar. Men eftersom vi betalar en koldioxidskatt när vi exempelvis tankar bilen, så borde skogsägare som binder koldioxid i stället få en negativ skatt. Hur skulle EU:s förslag påverka skogsindustrin? – Det beror på vilka styrmedel man använder. Om staten ersätter skogsägarna med marknadspriser så drabbas de inte så mycket. Om man i stället inför reglering för hur de får avverka 34 Tillväxt skogen så drabbas de rejält ekonomiskt. Framför allt drabbas hela skogsindustrin, för vi kommer ju fortfarande att efterfråga skogsprodukter. Kan vi inte avverka i Sverige måste vi importera, kanske gå utanför EU. Frågan är då vad vi har vunnit om en annan skog måste huggas ner. Vi måste ha ett globalt perspektiv på frågan, för klimatet bryr sig inte om nationsgränser. Hur kan vi kombinera samhällsekonomi med ett minskat klimatavtryck? – Vi måste hitta åtgärder så att vi når målet på billigast möjliga sätt. Jag tycker inte att man ska dela upp klimatpolitiken i olika sektorer – med utsläppshandel, inhemska mål samt koldioxidutsläpp och -upptag i skog och mark – som EU gör. I stället borde vi ha ett mål för att uppnå till exempel Parisavtalet, där alla sektorer ingår, och minska utsläppen där det är billigast. Vad tror du händer nu? – Rapporten ligger till grund för en stor del av den politik Sverige väljer. Jag hoppas att man först och främst ifrågasätter EU:s förslag. Det är inte rimligt att Sverige och Finland, som har stort koldioxidupptag i skogen, ska ta en ännu större börda. Det andra är att man sätter ett pris på koldioxid så att skogsägarna får betalt för att de låter träden växa. n Runar Brännlund Ålder: 64. Utbildning: Nationalekonomi, statistik, professor i nationalekonomi. Tidigare jobb: Skattemyndigheten i Lycksele, Huvudsekreterare i Skatteväxlingskommittén 1995–1997 samt flera andra kommittéuppdrag. Har varit styrelseledamot i Banverket och Trafikverket. Fritid: Stugliv, natur, fiske och älgjakt i Sorsele. Spelar i tre olika rockband (bas, gitarr och sång). Den svenska skogen bidrar med nästan lika mycket koldioxidupptag som transporter och industrier släpper ut, säger Runar Brännlund.
TIDNINGEN TILLVÄXT Så skyddar du dig mot nätbedräg
erier