Att bo i bostadsrätt 1
Ett nytt hem Går du i tankar om att köpa en bosta
dsrätt? Då funderar du på att bli medlem i en ekonomisk förening. Låter det konstigt? Ja, det är inte helt enkelt att förstå. Så låt oss innan du bestämmer dig för att köpa en ny bostad förklara vad boendeformen innebär. På sista sidan i denna broschyr finner du också en förklarande ordlista över vanliga begrepp och ord som används när vi, banker och försäkringsbolag pratar om bostadsrätter. Om du har ytterligare frågor är du självklart välkommen att kontakta oss på Götenehus för att få mer information och vägledning. Vad är en bostadsrättsförening? En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening. Som medlem i en bostadsrättsförening får du rätten att nyttja en viss bostad utan tidsbegränsning. Du äger inte bostaden fysiskt, men har en andel i bostadsrättsföreningen som i sin tur äger fastigheten. När du köper en bostadsrätt blir du förenklat sagt ”delägare” i hela bostadsrättsföreningens fastighet och du kallas då medlem eller bostadsrättshavare. En bostadsrätt kan vara en lägenhet, ett radhus, ett kedjehus eller en villa. Syftet med en bostadsrättsförening är att alla medlemmar i föreningen ska kunna bo till självkostnadspris. Utöver insatsen som betalades vid tillträdet betalar du därför månadsvis en avgift som skall täcka din andel av föreningens kostnader för exempelvis räntor, drift och fastighetsförsäkring. Avgiften fastställs årligen av föreningens styrelse. Ju bättre föreningens medlemmar sköter sin bostadsrättsförening, desto bättre blir föreningens ekonomi och desto högre potentiellt värde får din bostadsrätt. Hur startas en bostadsrättsförening? Tre oberoende erfarna personer bildar en förening och upprättar en styrelse. Denna styrelse brukar kallas den byggande styrelsen. Det är den byggande styrelsen som beställer, upplåter och granskar den fastighet i vilken du köper din bostadsrätt. Hur blir jag medlem i bostadsrättsföreningen? Du blir medlem i föreningen först genom upplåtelseavtalet, vilket upprättas 1-2 månader innan inflyttningen. Till dess att du blir medlem i föreningen är det den byggande styrelse som fattar beslut i föreningen. De överlämnar sedan sitt ansvar till dig och dina nya grannar på en föreningsstämma några månader efter inflyttningen. Då blir det du och dina grannar som får ta över stafettpinnen och välja en ny styrelse. Vem bestämmer över mitt boende? En av grundtankarna med en bostadsrättsförening är att alla medlemmar i föreningen är med och påverkar sitt boende. Det är du och dina grannar som bestämmer över föreningens hus, gemensamma anläggning och verksamhet genom den styrelsen som ni väljer vid föreningsstämman. På föreningsstämman, föreningens verkställande organ, har du som medlem störst möjlighet att göra din röst hörd och ta upp viktiga frågor. Det är bara medlemmarna i bostadsrättsföreningen som får delta på en föreningsstämma. Föreningsstämman hålls normalt sett en gång per år och ska genomföras senast sex månader efter bokslutsdatum. Vad gör styrelsen? Mellan föreningsstämmorna är det styrelsen som ansvarar för den löpande förvaltningen av föreningen. I arbetet ingår exempelvis finansiering, hantering av årsavgifterna, godkännande av nya medlemmar och administrering av andrahandsuthyrning. I styrelsens arbete ingår även att upprätta en budget före varje nytt verksamhetsår för att kunna planera föreningens ekonomi. Styrelsen fattar beslut i föreningens verksamhet och förvaltning med hjälp av bostadsrättsföreningens stadgar, vilket är bostadsrättsföreningens grundläggande regler. Endast vid större ombyggnader eller förändringar måste styrelsen gå till föreningsstämman för beslutsfattande. Vad får du göra med din bostadsrätt? Att bo i bostadsrätt innebär stor frihet att forma bostaden på sitt eget sätt, måla om och inreda utan att behöva be om lov. Å andra sidan, allt som finns och syns inne i bostaden är ditt ansvar. Du ansvarar exempelvis för inredning så som golv, dörrar och köksinredning, och även elektriska maskiner så som spis, kyl och frys. Fasta garderober och icke-bärande innerväggar ingår också i ditt ansvar som bostadsrättshavare. I praktiken innebär det att om din diskmaskin går sönder eller det blir stopp i handfatets avlopp, åligger det dig att hitta en lösning eller kontakta en fackman. I vissa fall kan även uteplats och en del av föreningens mark ingå i en bostadsrättsrätt, det kallas upplåten mark och skrivs in i upplåtelseavtalet. Det är till exempel vanligt att det i en bostadsrätt i form av ett radhus ingår uteplats och gräsyta. Om du har en bostadsrätt med upplåten mark har du möjlighet att utforma utemiljön efter dina egna preferenser. Med friheten kommer också ansvaret att med sundhet ta hand om utemiljön, hålla den upplåtna marken i gott skick och i ordning. Vill du däremot göra en väsentlig ändring i bostaden och tillhörande mark måste du ha styrelsens tillstånd eftersom föreningen äger byggnaden och tomten. I bostadsrättslagen 7 kap §7 står grundregeln: ”Bostadsrättshavaren får inte utan styrelsens tillstånd i lägenheten utföra åtgärd som innefattar: 1. ingrepp i en bärande konstruktion, 2. ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten, eller 3. annan väsentlig förändring i lägenheten.”