Advokaten 1
Praktisk juridik » juridiken en prövning i varje
enskilt ärende och mål. Trots detta tycker jag att man kan dra vissa intressanta slutsatser. För att ett affärsjuridiskt avtal skall vara skyddat av upphovsrätten krävs: l att den som upprättat avtalet gjort formmässiga avväganden vid skapandet av avtalen; l att den som skapat avtalet uttrycker en individuell särprägel; l att avtalet skiljer sig från liknande avtal. Om avtalet inte har dessa kvaliteter kan det motsatsvis sägas att avtalet inte är resultatet av en andligt skapande verksamhet och då får inte avtalet heller ett upphovsrättsligt skydd. När det gäller affärsjuridiska avtal är det mycket vanligt med så kallade boilerplates oavsett om det är ett avtal på svenska eller engelska. Dessa klausuler är typiskt sett följande: l Sekretessklausuler; l Force majeure; l Överlåtelse av avtalet till annan part (change of control); l Meddelandeklausul; l Skiljedomsklausul; l Ändringsklausul; l Avtalstid och uppsägning; l Konsekvenser vid uppsägning av avtalet. Enligt min mening är dessa klausuler väldigt likartade och de används och återanvänds av alla affärsjurister i avtal rörande leveranser, samarbetsavtal och aktieöverlåtelseavtal för att nämna några. När en jurist upprättar ett avtal som innehåller dessa typer av klausuler har inte formmässiga avväganden vid skapandet av avtalen gjorts och det kan inte sägas att den som skapat avtalet uttrycker en individuell särprägel och att avtalet skiljer sig från liknande avtal. Om man tar satsytan på ett sedvanligt affärsavtal kan man dra slutsatsen att hälften av avtalet utgör boilerplates och att dessa alltså inte är upphovsrättsligt skyddade. MEN HUR SER DET UT RÖRANDE DE ÖVRIGA DELARNA AV AVTALET? Utifrån resonemanget rörande boilerplates kan vi lätt konstatera att försättsblad, innehållsförteckning, parter samt ersättningsklausuler inte är upphovsrättsligt skyddade. Där emot kan en komplicerad skiss eller ett diagram där formmässiga över väganden gjorts vilket får en individuell särprägel vara skyddat förutsatt att det skiljer sig från andra avtal. Detta innebär sammantaget att det upphovsrättsliga skyddet för affärsjuridiska affärsavtal får betraktas som svagt, oöverskådligt och inte särskilt betryggande. Dessutom hamnar ofta bevisbördan om huruvida avtalet är upphovsrättsligt skyddat eller inte på arbetsgivaren som har att styrka att det aktuella avtalet uppnår upphovsrättsligt skydd. I avsaknad av ett starkt upphovsrättsligt skydd för avtal måste organisationen ställa sig frågan, hur Ersättningsproblem i skadeståndsrätten Ersättningsproblem är den tredje boken i trilogin Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer; den tar vid när en ansvarsgrund är etablerad samt en viss skada bedömts ligga inom ansvarets gräns – varvid det kvarvarande problemet rör de omständigheter och argument som måste värderas, för att man ska kunna fastställa skadeståndet. Håkan Andersson 1189 s | 2017 | ISBN 9789176789322 Trilogin innehåller en mängd närläsningar av hur de olika frågorna inom skadeståndsrätten gestaltat sig i 2000-talets praxis. Genom tematiska inramningar och detaljanalyser ges en bild i rörelse av hur skadeståndsrätten idag fungerar, diskuteras och utvecklas. Trilogin gestaltar de skadeståndsrättsliga problemen kring ansvarsgrund (Bok I), ansvarsgräns (Bok II) och ersättningsbestämning (Bok III). Bok I Ansvarsproblem i skadeståndsrätten 831 s | 2013 ISBN 9789176788363 Bok II Gränsproblem i skadeståndsrätten 532 s | 2013 ISBN 9789176788554 www.iustus.se 40 Advokaten Nr 7 • 2017