Energigas 1
Forskning & utveckling Gödsel en guldgruva för me
r Potentialen för att röta gödsel från djur till biogas är stor. Men bara en bråkdel av den mängd som finns utnyttjas. I dag finns väl utvecklad teknik för att röta flytgödsel från kor och svin. Torrare staplingsbar gödsel från exempelvis Sveriges drygt 350 000 hästar är dock svårare att omvandla – men nya lösningar är på väg. – Jag tror att utvecklingen där vi fasar ut fossila bränslen gör det än mer intressant framgent att röta även fast gödsel, säger Mats Edström som är forskare vid Rise. Gödsel från kor, svin, hästar och höns är en dåligt utnyttjad resurs i Sverige. I dag rötas omkring en miljon ton under ett år. Det är bara en liten del av de 25 miljoner ton gödsel som finns. All gödsel är dock inte rimlig att röta. Det som rötas är i huvudsak flytgödsel, från exempelvis kor och svin, som innehåller 90–95 procent vatten. Det kan rötas i en rötkammare med etablerad våtrötningsteknik. Den stora mängden vatten medför dock att utbytet av biogas inte blir så högt. Ett ton flytande gödsel ger 10–15 kubikmeter biogas. Rötar man i stället torrare gödsel, så kallat fastgödsel från till exempel hästar, får man ut 30–60 kubikmeter metan per ton. Ett ton gödsel från fjäderfä ger ännu mer, upp till 100 kubikmeter. Utmaningen är dock att tekniker för torrötning inte är lika utvecklade som tekniker för våta substrat. – Vi skulle säkert kunna dubbla dagens biogasproduktion om vi skulle röta all gödsel som är möjlig att röta, säger Mats Edström. Lyckade projekt Rise har i ett projekt testat olika system och tekniker för att våtröta fastgödselblandningar – som innehåller högst 80 procent vatten – till biogas. Syftet var att få erfarenheter av den typen av rötning. – Vi har även rötat hästgödsel i gårdsanläggningar med småskalig teknik och fjäderfägödsel i labb och i pilotskala, säger Mats Edström Projektet drevs tillsammans med Mönsterås biogas, som baserat på erfarenheterna nu tillsammans med Scandinavian biogas ska bygga en fullskalig anläggning för att röta hönsgödsel. I området finns ett stort stöd, och lokala kunder. Andra utmaningar utöver tekniken är exempelvis strömedlet som används för djuren på gårdarna. Spån eller torv ger ingen biogas utan blir en barlast i systemet. Halm är bra för den bidrar till biogasproduktionen, men den fastnar i biogasanläggningarnas värmeväxlare 30 ENERGIGAS NR 1 2020 ”Vi skulle säkert kunna dubbla dagens biogasproduktion om vi Det var i början av 1990talet som matavfall började rötas. Sedan dess har det pågått kontinuerliga teknikförbättringar. Mängderna som rötas har stadigt ökat, berättar han. Tillgången på energirika råvaror som matavfall är dock begränsad. Gödsel finns däremot skulle röta all gödsel som är möjlig att röta.” Mats Edström, forskare vid Rise och omrörare och ställer till problem. Halmen måste därför sönderdelas, vilket kräver ett steg till före rötningen. – Jag skulle vilja hävda att häststall som låter röta sin gödsel ska använda halm som strömedel. Men biogasanläggningar behöver då investera i teknik för att sönderdela den. Tekniken är relativt obeprövad, men det var den initialt också när det gällde matavfall. I dag sönderdelar man matavfall och separerar det från främmande föremål innan det rötas, säger Mats Edström. i betydande mängder. – Vår forskning fokuserar nu på att fastgödsel är huvudsubstrat vid samrötning, och kanske utgör 40–50 procent av den totala produktionen i en biogasanläggning med våtrötning, säger Mats Edström. Hästgödsel intressant Riseforskarna har haft planer på ytterligare ett projekt för att testa förbehandlingsteknik för att effektivt kunna röta fast gödsel från bland annat hästar, men har ännu inte lyckats få finansiering till fortsättningen. Mats Edström tror att exempelvis hästgödsel kommer att bli allt mer intressant för biogasproduktion. – Vi vill ta hand om resurserna. Men det finns både ekonomiska, systemmässiga och tekniska utmaningar att lösa från stall till biogasanlägg