Energigas 1
Debatt ”Året är 2030. Den milda vintern med körsb
ärsblom i Umeå har fått våra hjärtan att isas. Men det värmde när de officiella siffrorna på transportsektorns klimat påverkan kom i december: vi lyckades nå det utsläppsmål som många från början trodde var omöjligt.” Gröna bilister tar avstamp i framtiden och ger här sin vision av hur biogasen banade väg för en lyckad omställning. Hur tusan lyckades vi nå klimatmålet? M Johanna Grant Martin Prieto Beaulieu Per Östborn Samtliga skribenter är seniora rådgivare till miljöbilsorganisationen Gröna bilister. Debattera Vill du skriva en debattartikel i Energigas? Mejla till: jonas.gustafsson @energigas.se 40 ENERGIGAS NR 1 2020 inns ni när klimatlagen antogs år 2017? Då formulerades målet att utsläppen från inrikes transporter skulle minska med 70 procent från år 2010 till år 2030. Många förståsigpåare skakade på huvudet och sa att vi inte hade en chans att nå det. Till en början tycktes utvecklingen ge dem rätt: fram till år 2020 minskade utsläppen med myrsteg. Men sedan började saker hända. Det finns så många sidointriger och stickspår i det här dramat, så många hjältar – och några skurkar, som sig bör. Eftersom vi skriver denna tillbakablick i tidningen Energigas fokuserar vi på biogasens roll. Den visade sig vara bärande. Försäljningen av gasbilar hade dalat under några år när de tilldelades en bonus på 10 000 kronor i det första bonus malussystemet, som infördes år 2018. Året därpå vände försäljningskurvan uppåt, om än trevande. Sedan kom en hagelskur av politiska beslut som verk ligen fick fart på gasbilarna. Från början hade inte nya bilar där gasdriften installerats i efterhand fått bonus. Det misstaget rättades till i december 2019. Snart gavs bonus även till dem som konverterade begagnade bilar till gasdrift. År 2020 infördes upphandlingsregler för statliga myndigheter som innebar att de skulle välja elbilar eller gasbilar i första hand. Denna policy spred sig som en löpeld till kommuner, regioner och företag. Samma år kom de första klimat och ursprungsdeklarationerna av drivmedel upp på tankstationen. Någon omedelbar effekt på försäljningskurvorna för biogas var svår att märka. Men det är uppenbart att ett medvetandefrö såddes. Folk i gemen började snacka om hållbara drivmedel och jämföra alternativen. Biogasen föll väl ut i jämförelserna, med dess låga klimatpåverkan, dess bidrag till den svenska energisäkerheten, arbetstillfällena som skapades, de slutna lokala kretsloppen. Så här i efterhand är det tydligt att en mer jordnära rörelse som vurmade för gasbilar uppstod i början av 2020talet, som balanserade den elbilshype som hade präglat det sena 2010talet. Låt oss jämföra med musik historien. Vid skiftet mellan 1980 och 199otal reagerade många popartister mot den elektroniska syntmusiken. Grungen uppstod, och man gjorde en stor grej av att spela ”unplugged”. Men ännu viktigare än attitydförändringar var i detta skede av dramat de produktionsstöd för biogas som infördes i början av 2020talet. Och viktigast av allt var att vi till slut fick en vettig drivmedelsbeskattning. Äntligen var det slut på oron att skattebefrielsen för biodrivmedel när som helst skulle underkännas av EU. Äntligen var det slut på den artificiella uppdelningen mellan låg och höginblandade biodrivmedel. Lika självklar som lösningen framstår i dag, lika radikal ansågs den när den först lades fram: skatt tas ut i proportion till ett drivmedels klimatpåverkan welltowheels. När försäljningen av fossila drivmedel började falla gjordes skattetrappan brantare för att staten inte skulle gå back. Detta blev den hävstång som fick den fossila stenen att lossna. Det gick ännu snabbare än vad reduktionsplikten utlovade. Biogasen föll ut som klar vinnare i detta skattesystem. Minns ni den statliga utredningen ”Mer biogas! För ett hållbart Sverige”, som lades fram i december 2019? Där formulerades målet att 10 terawattimmar biogas