Cirkulär bioekonomi formar framtidens samhälle 1
Cirkulär bioekonomi formar framtidens samhälle Öka
d resursförbrukning kräver förnybara råvaror
Cirkulär bioekonomi formar framtidens samhälle Bio
ekonomins storlek, råvaror och produkter
Cirkulär bioekonomi formar framtidens samhälle Bio
baserat är nyckeln
- 3 - Foto: Stora Enso Foto: Gabriel Liljevall, S
kogsindustrierna 3.1 Material Biobaserade material skapar redan idag stor kund- och klimatnytta, men det finns stor utvecklingspotential genom ökad substitution och nya lösningar – inte minst inom områden med stora volymer såsom förpackningar, textilier och kompositer. De nya material och produkter som utvecklas måste vara funktionella, återvinningsbara och ha en medveten miljöbelastning genom hela livscykeln. FÖRPACKNINGAR Handeln av varor ökar i en rasande takt över hela världen, något som skapar en växande efterfrågan på förpackningar som varorna kan levereras i. På många sätt är förpackningar en central del i värdekedjan för konsument- och industriprodukter. Hur varorna levereras har stor betydelse för produkten som helhet, dels när det gäller hållbarhet och resurseffektivitet men även ur ett marknadsföringsperspektiv. En utmaning blir att designa framtidens förpackningsmaterial och förpackningslösningar för att erbjuda rätt funktion i kombination med god klimat- och miljöprestanda. Plastförpackningar är ofta kritiserade eftersom de ses som en av de större bovarna till nedskräpning i naturen. Idag går omkring 40 procent av all plastanvändning i världen till förpackningar.6 Plastmaterialens fördelar är många – priset, dess barriäregenskaper och formbarhet – men samtidigt tillverkas de av icke förnybara råvaror, frigör koldioxid vid förbränning och har lång nedbrytningstid i naturen. Med detta som utgångspunkt finns det finns en bred vilja i samhället att reducera det fossila plastanvändandet. Ett tydligt exempel är planerna på en ny EU-lagstiftning som bland annat ställer större krav på minskad användning av så kallade single-use plastics. Nyligen kompletterade även EU direktiven om förpackningar och förpackningsavfall med ett lagstiftningsförslag som betonar ytterligare minskning av deponi samt behovet av materialåtervinning. Det skapar nya incitament hos både handelsaktörer och producenterna av förpackningar och förpackningsmaterial. Ett exempel är ICA som satt som mål att 2030 endast ha förpackningar i butik som är tillverkade av antingen biobaserad eller återvunnen råvara.7 Sådana ställningstaganden riktar ljuset mot bland annat fiberbaserade och återvinningsbara material och nya materialkombinationer, vilket ökar drivkraften hos producenter av plastråvara att ersätta fossila byggstenar med förnybara sådana. Utvecklingen framåt handlar om att få rätt material på rätt plats för önskad funktion, och detta på ett resurseffektivt sätt som möjliggör effektiv återvinning. TEXTILIER Det globala behovet av textilfibrer ökar snabbt och till år 2050 förväntas konsumtionen ha tredubblats.8 Detta innebär en stor samhällsutmaning då textil- och modeindustrin är en av världens mest resursintensiva branscher och dess miljöpåverkan är stor i alla delar av värdekedjan – från fiberproduktion, tillverkning och behandling av material och produkter till transporterna. Utöver detta finns även materialåtervinning av textil som ett steg i processen, men den är i det närmaste obefintlig idag. 10
Cirkulär bioekonomi formar framtidens samhälle För
utsättningar för tillväxt i bioekonomin
Cirkulär bioekonomi formar framtidens samhälle Frå
n ord till handling – nu ställer vi om!