Energigas 1
Forskning & utveckling Fossilfritt. Med vätgas gå
r det att lagra, transportera och tillhandahålla förnybar el från till exempel vind och sol. Nytt center för samlad forskning Vätgasforskare från fyra universitet och ett forskningsinstitut ska samarbeta i ett nytt center. Tillsammans ska de utforska hela kedjan för vätgas, från produktion till användning. Målet är bland annat att få effektivare och billigare metoder för att producera gasen. I omställningen från fossil till förnybar energi ökar intresset för vätgas. Används vatten och sol eller vindenergi för att producera gasen blir det inga utsläpp. Omvandlas den sedan till el i bränsleceller ger den energi utan andra utsläpp än vattenånga. Stiftelsen för strategisk forskning satsar nu 50 miljoner på ett nytt center för forskning om vätgas. Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på Kungliga tekniska högskolan, KTH, ska samordna arbetet. – Vi ville få med alla starka forskargrupper i Sverige och hela kedjan för vätgas i samma stora projekt – från produktion, via lagring, till användning. Det är väldigt stimulerande att sammanföra och arbeta med personer med olika kompletterande kompetenser, och det leder förhoppningsvis till bättre forskning. Att titta på hela kedjan tror jag är en förutsättning för att arbeta med rätt problem och bidra till att vätgas kommer till bäst nytta. På sikt hoppas vi kunna bidra till koncept och dellösningar som kan vara användbara för andra, säger han. Sju grupper från fyra universitet, KTH, Chalmers, Lund och Umeå, samt forsknings30 ENERGIGAS NR 4 2020 institutet Rise är involverade. Målet är bland annat att ta fram mer effektiva metoder för att producera vätgasen. Den framställs genom elektrolytisk sönderdelning av vatten i en så kallad elektrolysör. Alternativa lösningar Ett problem med dagens process är dock att det krävs dyra katalysatorer av platina eller iridium för att få en effektiv produktion. KTHforskarna ska titta närmare på alternativ. – Vi vill studera elektrolysörer med så kal lade alkaliska membraner. I den miljön kan andra katalysatorer användas. Det kan vara av nickel, silver eller olika nickel eller järnbaserade legeringar, säger Göran Lindbergh. ”Vi under söker möjlig heten att omvandla vätgasen till flytande form genom att binda den till organiska molekyler för att under lätta lagring och distri bution. ” Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH Katalysatorerna utvecklas av grupper från Chalmers och Umeå universitet. Forskare i Lund ska ta fram de ledande polymerer som ska användas i membranen. Centret ska också undersöka nya metoder för att lagra gasen. I dag är en vanlig metod att lagra vätgas genom att kemiskt binda in den till ammoniak. Men ammoniak är frätande och svårhanterlig och processen svår att styra. – Vi undersöker möjligheten att omvandla vätgasen till flytande form genom att binda den till organiska molekyler för att underlätta lagring och distribution. Arbetet ska göras i liten skala på labb. Hittar forskarna några intressanta resultat ska de skalas upp. Det finns också resurser i centret som skulle kunna användas för att bygga prototyper av exempelvis elektrolysörerna. Systemperspektiv Ett genomgående mål är att studera vätgasen ur ett systemperspektiv. – Vätgas kan bli mer än el. Vi vill titta bredare på var och när olika sätt att lagra vätgas passar in och var systemnyttan finns, säger Göran Lindbergh. Han förklarar med några exempel. Av vätgas – och koldioxid – går det att framställa metan som kan skickas in i gasnätet. Det går också att göra metanol, som är en vanlig råvara i kemisk industri. Det handlar om att tydliggöra på vilka sätt gasen kan ingå i olika system. Vätgas är en viktig del i EU:s gröna giv, det