I hjartat av skargarden 1
STORMAKTENS VAPENSMEDJA Sitt idylliska utseende t
ill trots var Wira bruk under Sveriges stormaktstid landets främsta vapensmedja. Bruket har en historia som sträcker sig ända tillbaka till omkring år 1630 då Klas Fleming, en av stormaktstidens betydelsefulla maktmän, startade upp smidesverksamhet här. Platsens förutsättningar var nämligen ytterst gynnsamma, den å som vi fortfarande ser ringla genom bruket hade en fallhöjd som gav en stark ström - något som var nödvändigt för att smedjans stora hammare skulle kunna förses med kraft. Idag kan du besöka konstsmidesbutiken och se de gamla smedjorna som fortfarande finns bevarade på Wira Bruk. HISTORIA Klas Fleming 1592–1644 Klas Fleming som var både riksråd, överståthållare och amiral grundade på 1630-talet Wira klingebruk och smugglade hit skickliga hantverkare från Solingen i Tyskland för att smida värjor och svärd. Sverige befann sig oavbrutet i krig, omväxlande mot Danmark, Ryssland och Polen, under 1600-talets första decennier. Industrin för tillverkning av vapen var outvecklad och behovet av värjor och bajonetter fick ombesörjas genom dyr import. På 1620-talet gav kung Gustav II Adolf i uppdrag åt Klas Fleming att anlägga en vapensmedja, där vapen skulle tillverkas. 1635 fick Wira sitt första privilegiebrev utfärdat ad Drottning Christinas förmyndarregering. Det innebar att Fleming under 10 års tid tullfritt fick införa så mycket stenkol och annat material han behövde för sin tillverkning. Upplev WIRA BRUK Ta en promenad och njut av de natursköna omgivningarna och gör en paus på Wira Restaurang som ligger i en av de äldsta byggnaderna i Roslagen - värdshuset från 1700 talet. Spisa traditionell svensk husmanskost som rymmer många berömda klassiker. 5 Lilla smedjan eller Dahlgrenssmedjan som byggdes omkring 1850. Här tillverkades de sista Wiravärjorna. 6 1646 Wira fick ensamrätt på på leverans av värjor, sablar och bajonetter till den svenska armén. Vid denna tid hade Klas Fleming redan stupat i kriget mot Danmark (1644) men efter hans död stannade Wira i släkten Flemings ägo i 125 år. John Dahlgren vid knipphammaren 1926 1648 Westfaliska freden slöts och avslutade det 30-åriga kriget. Därefter följde fler krig som gjorde att mer vapen gick åt. 1700 I början av 1700-talet inföll det stora nordiska kriget som fick Wiras hammare att gå för högtryck. Cirka 12 000 klingor per år levererades till rustkammaren - en imponerande siffra när man betänker att den större delen av arbetet gjordes för hand. 1721 Efter freden i Nystad 1721 gick vi över en fredligare period som gjorde att det blev mindre gott om arbete för klingsmederna i Wira. 1775 Kvalitén på värjorna som bruket levererade till rustkammaren sjönk och 1775 miste Wira de privilegier man haft i 140 år. 1800 Klingsmidet vid Wira fortsatte en bra bit in på 1800-talet. Produktionen hade däremot sedan slutet av 1700-talet riktats in mer på liar, yxor, knivar och andra eggverktyg. 1820 Årsproduktionen av liar var ungefär lika stor vid detta sekelskifte som klingor var vid 1700-talet. Tillvägagångssätten vid kling- och liesmide är likartade. Wira räknas som ett av de största liebruken. FOTO FRÅN WIRA BRUK 1900 Industrialismens framfart i Sverige påverkade även jordbruket och ännu en gång fick man försöka anpassa sig efter konjunkturerna. Vid 1900-talets ingång sålde bruket årligen cirka 8 000 yxor. 1926 Från och med 1926 uppehölls smidestraditionerna vid Wira av en enda smed, den siste i raden, John Dahlgren som arbetade i den Lilla smedjan fram till sin död 1948, då var han 82 år och Wira slutade slå efter drygt 300 år. 1960-70 I mitten av 1960-talet restaurerades bruket och 1970 flyttade konstsmeden Curt Wägerth sin verksamhet hit. Bruksmiljön öppnades för allmänheten. Då öppnade även bruksmuseet och kaffestugan. IDAG I Nya smedjan vid Nedre fallet tillverkas konstsmidesprodukter, som säljs i den gamla Inspektorsbostaden, som byggdes 1793. Idag arbetar några konstsmeder i Nya smedjan på Finnbergavägen 6. Produkterna visas i bruksmuseet och säljs i Inspektorsbostaden. 1 Grunden till Klas Flemings första smedja omkring 1630. 6 Inspektorsbostaden byggdes 1793 och där bodde arbetsledarna på bruket. 2 Husgrund med källare och platsen för krogen ”Sjunkundan”. 7 Åldermansstugan. Från 1700-talets mitt. Här visar museet Wiras äldre historia: Hur det började, Vapensmide, Ståletsning och Skråväsen. 3 Nedre dammen med några återuppyggda dammluckor. 8 Tingshuset med anor från 1700-talets början. Här bedrevs tidigare värdshusrörelse. I det åttkantiga tornet hänger den klocka som förr ringt till arbete och vila för smederna.