TEMA TEKNIKUTVECKLINGEN Googles sökfunktion gör
inte någon skillnad på marmor och ett material med ”marmorlook”, och för den vanlige konsumenten är det svårt att förstå skillnaden. I säljtexter och i hemsidornas virrvarr av bilder av stenkvaliteter, fabrikat och företag blir allt luddigt och osäkert. Är det natursten eller en annan produkt? – Jag har själv ibland svårt att se om det är äkta sten eller inte, säger Gustav Thor, vd för Thorsbergs Stenhuggeri. – Jag har massor av kunder som aldrig ens har tänkt på det och har fullt sjå att försöka förstå vad de vill ha. Många är inte så insatta, och att vi verkligen bryter stenen vet absolut inte alla. D en nya generationen konsumenter är vana vid att klicka sig fram till ett avslut: signed, sealed, delivered. Huvudsaken är att snabbt få hem något som ser ut som sten och är billigt. Hur ska man försvara naturstenens värde i en sådan konkurrens? – Visst kan folk välja alternativa material eftersom de kan levereras omgående, men ofta tror de att det är naturmaterial de köper. Har till exempel en kakelplatta samman namn som en svensk stensort finns uppenbar risk att man blir vilseledd. Tänk bara på hur betongbranschen har lyckats med begreppet ”marksten” som många tror är riktig sten, säger Kai Marklin, ordförande i Sveriges Stenindustriförbund. Henrik Sagen och hans kollegor på Ateljé Nord föreslår i princip alltid natursten som förstahandsmaterial. – Det är utgångspunkten. Sedan blir det inte alltid att vi landar med det. Stenbranschens leveranstider är det största problemet för oss, säger han. Kollegan Mandus Lundmark håller med. – Stenföretagen kan vara lite kärva. Det Gustav Thor är vd för Thorsbergs Stenhuggeri i Hällekis, Kinnekulle. Mandus Lundmark är inte alltid ”kunden först”, som vår generation är van vid. I projekt med kunder som uttryckligen vill ha natursten och är beredda att vänta blir det natursten. I större projekt med kostnadsjakt blir det istället ofta hybrider. De stenbrytande företagen skulle å sin sida gärna öka takten och sälja mer, men brytningstillstånden är komplicerade, kostsamma och byråkratiskt krävande flaskhalsar. – Svårigheten att utöka brytningstillstånden är vad som i störst grad begränsar oss, säger Gustav Thor. En annan faktor som påverkar leveranskapaciteten är kvalitetskraven hos svenska stenbrytande företag. Mycket sten sorteras bort och man förstärker till exempel inte råskivor med lim, vilket är relativt vanligt internationellt. Gustav Thor lyfter istället fram stenbrottens fördelar, att stenen tas direkt ur berget med minimal miljöpåverkan. – Det skulle vara intressant att få reda på klimatavtrycket i de andra tillverkningsprocesserna. Där kan vi göra skillnad, säger Gustav Thor. Den allt större materialpaletten är inte okomplicerad. Förra året kom ett hälsolarm kopplat till kvartskompositer, ”engineered stone”som består av hoppressad mix av stenkross och bindningsmedel. Kvartskomposit har nu förbjudits i Australien på grund av risken att drabbas av stenlunga. Materialet är framför allt vanligt i bänkskivor och många entreprenadföretag som är medlemmar i Sveriges Stenindustriförbund arbetar med kvartskompositer. Fackförbundet Byggnads efterlyste tidigt i våras en svensk 14 översyn av arbetsförhållanden och regelverk kring kvartskomposit, något som även välkomnades av Sveriges Stenindustriförbund. Arbetsmiljöverket gjorde kort därefter en sammanställning av Socialstyrelsens statistik över antalet fall av stendammslunga som visade på en motsatt utveckling än den i Australien: antalet fall har minskat sedan 2001. Statistiken bygger bland annat på läkaranmälningar av stendammnslunga orsakat av kvartskomposit och antalet fall på arbets- och miljömedicinska kliniker. Som en tänkbar förklaring till skillnaderna angavs bland annat att man i Sverige använder vattenbegjutning när skivorna kapas medan torrkapning, så kallad dry cutting, är betydligt vanligare i Australien. – Vattnet binder dammet när man sågar och slipar i materialet, säger Kai Marklin och understryker vikten att följa alla säkerhetsföreskrifter. A arkitekterna Henrik och Mandus på Ateljé Nord vill också se tydligare miljöfakta när naturstenen kommer på tal. – Det kan vara vårt bästa argument, de lokala materialen och miljöaspekterna. Men hur ser den cirkulära analysen egentligen ut? Det tar vi tacksamt emot, säger Henrik Sagen och sammanfattar arkitekternas önskemål i en mening: ”Lagervara och en cirkulär upplysning.” Här kan AI även bli en värdefull resurs för stenbranschen, menar Kai Marklin. Det finns många möjligheter i hans framtidsspaning: – AI kan hjälpa till med val av en sten med viss struktur, färg med mera. i kombination med olika tekniska krav. Förmodli FOTO: PETER WILLEBRAND