TEMA TEKNIKUTVECKLINGEN Kalkstenen Lindanäs, priv
at projekt Ateljé Nord. ”Jag har inga problem med andra material. Det jag vänder mig emot är när man utnyttjar naturstenens status.” präglas ofta av en klichékänsla, som kitschiga omslag på billiga sci fi-pockets. Förhoppningsvis kan AI inte bara skapa arkitektoniska bilder, utan användas mer värdefullt i miljöanpassning och byggekonomi. H gen kan tekniken också förbättra beräkningar vid till exempel dimensionering. Med utvecklad och förenklad AI-närvaro kan kunderna själva bli stylister som tar fram förslag på inredningar med natursten eller andra material, komplett med prisuppgifter, tillverkare och mått på skillnader i klimatpåverkan. T ekniken skulle också kunna användas för att hitta lämpliga platser där det kan finnas attraktiv, brytbar sten. Ett problem för den småskaliga stenbranschen är att det saknas resurser att forska och utveckla på samma nivåer som till exempel trä- och betongindustrin. AI är redan i bruk inom arkitekturen, ofta i gestaltningsprocesser med väder- och ljussimulationer. AI-verktyget kan snabbt plocka fram en mängd renderingsförslag till kunder och arkitekterna själva. AI kommer så småningom även att kunna beräkna konstruktioner och utveckla stadsplaner, under överseende av mänskliga ögon. – Nu utvecklas verktyg som kan rita hus på egen hand där kunden skriver vad den vill ha och så promptas en husbild ut, berättar Henrik Sagen, som ser AI som ett möjligt ”hot” mot arkitektyrket som beskrivs i dag. – Jag är tacksam över att arkitektutbildningen är så pass bred, konstnärlig och generell och att vi har tränats i samband och helhetstänkande. Jag tror det är svårt att ”prompta" fram bra arkitektur, säger han. Människan behövs alltid. Det har i branschen talats om risken för lättja, att arkitekter skulle nöja sig med AI-kollegans förslag utifrån parametrar och lagrad information. Arkitektur är konst och människan är ännu strået vassare i sin fantasi. Arkitekternas tvekan och skepsis är också en viktig kvalitet i processerna. AI:s bilder kan vara surrealistiskt svindlande, men 16 är befinner vi oss alltså: mitt i en skenande utveckling där material, teknik och marknader möter varandra: konkurrerar, men kan också hjälpa varann. Den stenbrytande industrin måste framhäva sina styrkor, men också öppna upp för att leva sida vid sida med den konstgjorda stenen där de olika materialen används för mest lämpat ändamål. – Jag har inga problem med andra material. Det jag vänder mig emot är när man utnyttjar naturstenens status, säger Gustav Thor vid Thorsbergs Stenhuggeri. Kai Marklin sammanfattar läget: – De brytande företagen mår annars ganska bra idag, så konkurrensen från andra industrier måste ses som ett långsiktigt hot. Naturstenens unika personligheter riskerar att bli urvattnade och tappar i exklusivitet, ungefär som musik och film i nätets enorma utbud. – Därför är det viktigt att vi benämner saker på rätt sätt så att kunden vet vad de köper. Alltså måste vi se till att produktnamn hanteras rätt. Det är information och åter information om naturstenens fördelar som krävs. n ”Viktigt att agera skyndsamt” Inom EU har redan mer än hälften av medlemsstaterna nationella system som helt eller delvis skyddar geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter. Sverige tillhör inte dessa länder. Istället grundar sig det svenska skyddet för produkter på varumärkesrätt, konsumentskydd och regler om otillbörlig konkurrens – åtminstone fram tills nu när svenska lagstiftning behöver uppdateras så att lagarna även matchar den nya förordningen. PRV föreslås ansvara för att skyddet av geografiska beteckningar efterlevs. Kai Marklin på Sveriges Stenindustriförbund betonar samtidigt att det är vitalt för svensk stenindustri att det nya regelverket skyndsamt kommer på plats. – Det handlar inte bara om vår industri, det handlar lika Kai Marklin mycket om våra konsumenter och vårt gemensamma kulturarv, den svenska stenen! FOTO: ERIK LEFVANDER