Hållbart Byggande 1
I FOKUS / / BYGGREGLER ”DET FÅR INTE BLI BOSTÄDER
DÄR MAN KANSKE TVINGAS BO FÖR ATT DET ÄR DET MAN HAR RÅD MED OCH FÖR ATT DET ÄR DET SOM FINNS PÅ MARKNADEN.” >> säga nej till en åtgärd så kommer man snart till nästa steg, när fel ska bli rätt och man ska förelägga om att vidta en rättelse. Nyligen hade Stockholms stad ett sådant rättsfall, där kommunens beslut om rättelse upphävdes för att det inte var tillräckligt konkret. De borde i princip ha upprättat handlingar för att visa exakt hur byggherren skulle ha gjort för att få slutbeskedet, enligt Mikael Andersson Ståhl. – Skulle det bli praxis i det nya systemet innebär det att kommuner åker på att projektera och komma på egna innovativa lösningar som vi kan godta – till byggherren. Det blir jättekonstigt, säger han. Många har velat förenkla Johan Nyhus är förbundsordförande på HSB. Han har i olika yrkesroller genom karriären upplevt fem bostadsministrar som alla velat förenkla byggreglerna, men trots det tycker han inte att byggreglerna har blivit enklare. – Ändringarna blir oftast snarare pålagor, säger han. Att bygga ett hus idag är inte samma Johan Nyhus sak som när HSB byggde sitt första hus 1924. Då tog det ett år från start till mål, i dag tar det oftast runt 8–12 år att planera och bygga. Så det finns behov av att förändra situationen och tänka nytt, tycker han. HSB jobbar redan med att testa innovativa lösningar för byggande och förvaltning i HSB Living lab. – Vi ser möjligheter till minskade byggkostnader och vi ser möjligheter i flexibla utformningar av huskroppar och planlösningar. Men det vi bygger får inte bli dåligt, det tjänar vi inte på, säger han. Risk för olika tolkningar När kommunerna i högre grad ska göra tolkningar är hans oro att olika kommuner kommer göra olika tolkningar och att många stadsbyggnadskontor kommer att få tufft att hinna med. – Tolkningarna kommer att kräva Stefan Björk mer byråkrati och det kommer att bli jobbigare för stadsbyggnadskontoren att få igenom det här, säger Johan Nyhus. Stefan Björk är nationell förhandlingsspecialist på Hyresgästföreningen. Han ser risker för att de nya reglerna kommer 38 HÅLLBART BYGGANDE 02/25 att göra att kommuner antingen blir för strikta i sina bedömningar, eller att de tvärtom blir för slappa, för att de så gärna vill att det ska byggas i kommunen. Viktigt med bra bostäder Att de nya reglerna kommer att medföra mindre tydliga krav på vissa områden som solljus, förvaring och brandutrymning ser Stefan Björk också risk för. – Det är viktigt att bygga bra bostäder som personer vill bo i länge. Det får inte bli bostäder där man kanske tvingas bo för att det är det man har råd med och för att det är det som finns på marknaden. Och man ska också tänka på att hus står väldigt länge. Bygger vi något dumt idag så står vi kvar med huset sedan, säger han. Johan Sjöstrand är expert planering Johan Sjöstrand och byggande, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). SKR reagerar mest på vagheten i det nya regelverket. – Det finns ett antal begrepp som ”acceptabel”, ” uppenbart obehövligt”, ”lämpligt” och så vidare. Det visar att Boverket har väldigt stor tilltro till att branschen ska formera sig kring standarder för vad som gäller. Men det här är en spretig bransch och att använda så vaga begrepp ställer stora krav på våra medlemmar att kunna föra tekniska resonemang i alla tekniska egenskapsområden. Så det blir tufft tror vi, säger han. Stora krav på byggnadsinspektören Även om plan- och byggregelverket ställer det fulla ansvaret på byggherren finns kommunen där som samhällets kontroll och även tillsynsmyndighet om det visar sig att det finns brister i bygget. Det är därför av största vikt att byggnadsinspektören förstår den lösning som presenteras, och det kommer med det nya regelverket bli en mycket mer komplicerad process. – Kommunerna lägger redan idag mycket energi och arbete, som ofta får finansieras via skattsedeln, på att vägleda och stötta de privatpersoner som söker bygglov. Dessa utgör den absolut största delen av lovansökningarna. Med ett regelverk som kräver mer av teknisk kompetens och förmåga hos byggherren blir denna arbetsuppgift ännu mer betungande för kommunerna, säger Johan Sjöstrand. Han tror att man kommer att behöva jobba mycket med