Lokaltidningen Kanalen 1
4 LOKALTIDNINGEN KANALEN I ÖSTERÅKER OCH VAXHOLM
• NR 27 • VECKA 27 • TISDAG 5 JULI • 2022 • ÅRG 27 samhälle &politik Fler väktare i sommar notiser n ÖSTERÅKER På grund av att den upplevda tryggheten i Österåkers kommun ökat har kommunen fått avslag på ansökningar kring bland annat kameraövervakning. Detta har gjort att kommunen har beslutat att ha extra väktare och ordningsvakter runt om i Österåker i sommar. LA Ortnamn Vägskäl blir rondell n VAXHOLM Engarns vägskäl ska byggas om till rondell för att förbättra framkomligheten och säkerheten i trafiken. Enligt Vaxholms stad kommer korsningens kapacitet inte räcka till i takt med att antalet invånare i kommunen blir allt fler. Byggarbetet kommer påbörjas under vecka 32 men redan innan kan mindre förebyggande arbete pågå. Även busshållplatsen Engarn kommer byggas om. LA 43,1 procent I Österåkers kommun består 43,1 procent av mandaten i fullmäktige av kvinnor. Det är strax under rikssnittet på 43,3 procent. I Vaxholm ligger siffran på 41,9 procent. Statistiken kommer från Statistiska Centralbyrån och baseras på antalet kvinnor i kommunfullmäktige efter valet 2018. LA KAN DET HA VARIT avundsjuka som gav Oscar-Fredriksborg sitt namn? Inget namnbyte för torget n ÅKERSBERGA Det har inkommit ett medborgarförslag till Österåkers kommun där det föreslås att Storängstorget i Åkersberga centrum ska byta namn till Santos Torg. Santos är en katt som blivit en lokalkändis då han strosar omkring, både ute och inne, i Åkersbergas centrala delar. Den 17 juni beslutade Österåkers namnberedning att de inte kan godkänna en namnändring då namnet Storängstorget är lokaliserande, välkänt och ett inarbetat namn i kommunen. LA Ny ordförande i Waxholmspojkarna n VAXHOLM Föreningen Waxholmspojkarna som bildades 1950, sammanför ”pojkar” med fastare anknytning till Vaxholm. Verksamheten har legat nere under pandemiåren men startar nu på nytt. Vid årsmötet i juni avgick föreningens ordförande Jan Evert Jäderlund efter 36 förtjänstfulla år. Rickard Gille har nu tagit över ordförandeklubban. –Föreningar där man ses och umgås på riktigt är viktiga i dagens digitala värld. Vi representerar även en del av Vaxholms historia, säger Gille. Gästtext: Waxholmspojkarna Tusentals enskilda avlopp n ÖSTERÅKER I Österåkers kommun finns enligt aktionsgruppen Små avlopp 5 225 fastigheter med avlopp som inte är anslutna till kommunens avloppsnät. I fjol åtgärdades 2,9 procent av de enskilda avloppen i Österåker. Enligt Små avlopp kan de enskilda avloppen medföra föroreningar och riskera både övergödning och smittspridning i sjöar och vattendrag. Det i sin tur hotar dricksvatten, badkvattenskvalitet och biologisk mångfald. LA Det finns fyra kategorier av ortnamn: bebyggelsenamn, naturnamn, ägonamn och människoskapade anläggningar. Ortnamnens uppbyggnad består oftast av ett förled och ett efterled, som vax+holm. På lantmäteriets hemsida kan man söka efter ortnamn, kartor och flygbilder och där finns även ett ortnamnregister. TIPSA REDAKTIONEN! Du är alltid välkommen att tipsa redaktionen eller skicka in egna texter och bilder. Vi förbehåller oss rätten att välja ut lämpligt material samt att korta ner texter. E-post: redaktionen@fixmedia.se arkivFoto: agneta JohanSSon Historien bakom orternas namn n ÖSTERÅKER/VAXHOLM Resarö, Svinninge och Ljusterö. Det är platser i våra kommuner vars namn vi förmodligen sällan funderar över. Många ortnamn har dock en historisk förklaring och det kan vara roligt att ta reda på hur ens egen boplats kom att heta som den gör. Ett ortnamn kan vara mer än bara ett namn på en plats. Det kan ge en känsla av samhörighet med hembygden och kan även ge oss glimtar av historien. I boken Svenskt ortnamnslexikon som skrivits av Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala går det att hitta fakta om de flesta orter. Ta Resarö som exempel. Namnets förled, resar, som förmodligen syftar på ordet ris som betyder småskog. Efterled, ö, är vad det är – en ö helt enkelt. En annan ö är Ingmarsö där de äldsta beläggen för namnet ser ut att vara en sammanslagning av namnet Ingemar och ö. En annan tolkning kan vara FRÅN ”LJUSTRA” till ”Ljusterö” arkivFoto: Fix Media att dialektordet ”inmar” syftade på en eller fler marar, som är en grund vik. Svinninge då? Något med grisar att göra? Nej, det ordet ”svin” syftar på här är det fornsvenska ordet för ett upptorkat eller grunt vattentäckt område. Efterledet ”inge” kommer förmodligen från någon som bott i området. Det förtjusande namnet ”Den ljusa ön” betyder Ljusterös namn. Ljustra är möjligen kopplat till adjektivet ljus och under medeltiden lades ordet ”ö” till i namnet. Den gamla namnformen, Ljustra, användes ända in på 1800-talet trots att Ljusterö började användas i slutet av 1600-talet. Ljustra uttalas ”Justra” med ett långt u. En tydlig personkoppling till ett namn är OskarFredriksborg på Rindö i Vaxholm där kung Oskar II givit sitt namn till låns. Hans författar- och prinsnamn var nämligen just Oskar-Fredrik. Kanske var det så att han var lite avundsjuk på fästningen Fredriksborg, på andra sidan Oxdjupet på Värmdö, som var döpt efter kung Fredrik I. Björnhuvud i Österåkers kommun är ett av de mer exotiska namnen. Just denna plats är inte omnämd i lexikonet, men det finns en ort med liknande namn, Hökhuvud. Det namnet kommer från en kulle som liknade just huvudet på en hök. Det kan också vara så att det fanns björn i området. När det kommer till våra kommunnamn är det lite svårare att fastslå exakt hur dessa uppstod. Vaxholm hette förmodligen först Vaxön och avsåg den holme där Vaxholms fästning huserar. Ordet ”vax” kan betyda god växtlighet eller frodig växtlighet. En holme rik på växter alltså. Namnet Österåker är lite enklare att lista ut bakgrunden till – en åker i öster. Tätorten Åkersberga var ursprungligen namnet på järnvägsstationen som var byggd på byn Bergas mark. Lina Abrahamsson redaktionen@fixmedia.se