Loading...
Årsskrift 2008 1
Årsskrift 2008 Sida 2
Årsskrift 2008 Sida 3
Årsskrift 2008 Sida 4 I tt, för södra Sveriges del
i alla fall, historiskt väderår är till ända och vi kan bara hoppas på bättre golfförutsättningar 2008. Det talas och skrivs mycket om "krisen" för golfen, men för oss historiker är det som sker nu bara ett tecken på att vi går in i en ny epok med andra värderingar och möjligheter. Som er nye ordförande i Sällskapet ska jag försöka mig på att göra en tillbakablick samtidigt som jag vill ta på mig rollen att vara lite visionär. Det är en hedersam uppgift att axla Åke Skeppares mantel efter hans förtjänstfulla år som Sällskapets eminente ordförande och inspiratör. Jag vet att kopior aldrig blir lika bra som originalet, så därför kommer jag att verka som ordförande e~er min egen känsla men hop.l?as att Ake finns med oss i arbetet med Arsskriften under lång tid framöver tillsammans med Pehr Thermaenius. Skriften har utkommit sedan 1997 och utgåvorna är en fin källa till golfhistorisk kunskap i ett lättillgängligt format. ! styrelsen har vi diskuterat värdet av att alla medlemmar är goda ambassadörer för vårt Sällskap och att vi alla tillsammans hjälps åt att värva nya medlemmar. Jag tror att årsskriften är ett effektivt värvningsredskap och det går bra att rekvirera fler exemplar genom vår sekreterare, Bo Wickberg. Varför inte ge bort medlemskap i föreningen till folk som fyller år? En present som kostar 150 kr men som betingar ett mycket högre värde och är en utmärkt gåva till den som redan har allt. Tillbaka till paradigmskiftet i svensk golf: Den gamla modellen med att finansiera golfklubben med en årsavgift som tas ut i sin helhet i böljan av 4 Ii året och som berättigar till obegränsat spel på hemmaklubben efterfrågas inte längre på samma sätt. En ny generation golfare, som tränat (tränar) mycket på gym ser sig om efter rörligare betalningsmodeller. De sätter inte likhetstecken mellan klubb och bana och detta ställer nya krav på uppfinningsrikedom hos klubbarna när det gäller att hitta finansieringsmodeller som säkerställer golfsportens fortlevnad i Sverige. Personligen tycker jag att det är synd att vi aldrig fick en parallell utveckling av pay and play-golf i Sverige på 60talet och 70-talet när intresset bland folket vaknade. En historisk bakgrund är att när golfförbundet äntligen trodde på kommunala golfbanor och uppvaktade kommunförbundet genom Erik Torudd 1971, så hade de kommunala finanserna försämrats i förhållande till 60-talets guldår. etta innebar att golfen inte fick det offentliga stöd man hade behövt för att få en vettig folk- sportsutveckling. I stället kom boomen på 80- och 90-talet genom att klubbarna ökade sina medlemsantal radikalt i stället för att höja avgifterna i takt med inflationen. För dem som kallar sig "golfare" har den negativa konsekvensen av detta blivit att klubbkänslan försvunnit i många klubbar. Jag upplever att de äldsta klubbarna lyckats bättre att behålla klubbkänslan. Nu är det privata entreprenörer som utvecklar pay and play-modellen och de som spelar golf utan att egentligen ha en klubbkänsla i botten kommer att lämna klubbarna och gå till pay and play-spel. Detta är ofrånkomligt. Men så länge som golfförbundet äger handicapsystemet kommer grunden för de så
Årsskrift 2008 Sida 5
Årsskrift 2008 Sida 6
Årsskrift 2008 Sida 7
Årsskrift 2008 Sida 8
Årsskrift 2008 Sida 9
Årsskrift 2008 Sida 10
Årsskrift 2008 Sida 11
Årsskrift 2008 Sida 12
Årsskrift 2008 Sida 13
Årsskrift 2008 Sida 14
Årsskrift 2008 Sida 15
Årsskrift 2008 Sida 16
Årsskrift 2008 Sida 17
Årsskrift 2008 Sida 18
Årsskrift 2008 Sida 19
Årsskrift 2008 Sida 20
Årsskrift 2008 Sida 21
Årsskrift 2008 Sida 22
Årsskrift 2008 Sida 23
Årsskrift 2008 Sida 24
Årsskrift 2008 Sida 25
Årsskrift 2008 Sida 26
Årsskrift 2008 Sida 27
Årsskrift 2008 Sida 28
Årsskrift 2008 Sida 29
Årsskrift 2008 Sida 30
Årsskrift 2008 Sida 31
Årsskrift 2008 Sida 32
Årsskrift 2008 Sida 33
Årsskrift 2008 Sida 34
Årsskrift 2008 Sida 35
Årsskrift 2008 Sida 36
Årsskrift 2008 Sida 47
Årsskrift 2008 Sida 48