Svensk Vattenkraft 1
Vattenmyndigheternas samråd om väsentliga frågor
Nu pågår samråden kring vattenmyndigheternas (VM) ”Arbetsprogram med tidplan och Översikt över väsentliga frågor”. Fram till och med 30 april kan du att tycka till om det framtida vattenförvaltningsarbetet för varje vattendistrikt. Gå in på vattenmyndigheterna.se så hittar du samrådsdokumenten. Ju fler vi är som enskilt och tillsammans kritiserar VM:s världsfrånvända och samhällsfarliga arbete, desto större är chansen att VM t o m kan läggas ner, som har föreslagits från många håll. ”Samråden är dina bästa tillfällen att vara med och påverka hur vi förvaltar våra gemensamma vatten,” skriver VM. Även om inte synpunkter och yrkande beaktas av VM och deras vattendelegationer synes ett samrådsyttrande vara enda tillfället att om än i mycket liten grad påverka vattenförvaltningen. Samrådsyttranden framtagna av lokala grupper eller intresseorganisationer är värdefulla dokument när lokala åtgärdsplaner eller domstolsprövningar aktualiseras. VM skriver att ”idag går åtgärdsarbetet för långsamt. Mycket arbete pågår, men betydligt mer behövs.” Utifrån sina orealistiska målen om God Ekologisk Status i nästan alla vattenförekomster är det följdriktigt att VM hävdar att åtgärderna måste ökas och snabbas på. Samma desperata uppfattning har EU-kommissionen. Men miljömålen kan anpassas till verkligheten. En normsättning relaterad till lokalt referensförhållande är verktyget för intresse- och rimlighetsavvägningar mellan olika samhällsnyttor. Det är inte givet att en miljökvalitetsnorm går att fastställa med objektiva kriterier. Myndigheternas överanvändning av de hydromorfologiska parametrarnas förutsatta samband och överensstämmelse med de biologiska faktorernas kvalitetskvoter är lätt att ifrågasätta. Lokala kunskaper, erfarenheter och värderingar måste kunna påverka normen med eller utan Kraftigt Modifierat Vatten och Mindre Strängt Kvalitetskrav. Lokalt framtagna förslag på biologiskt och kostnadsmässigt effektiva och rimliga åtgärder borde vara tillräckliga underlag för VM att ändra miljökvalitetsmål, normsättning och åtgärdsplaner. Övertolkningen av definitionen av ”naturligt vatten” som helt opåverkat av mänsklig verksamhet måste bli mer verklighetsnära. Det är omöjligt att bortse från människans påverkan på en vattenförekomst under flera sekler. Människan är inte separerad från naturen. Naturen utan människor har ingen egen rättskraft. Därför behöver bedömningen av naturligt vatten inkludera befintliga anläggningar (dammar, kvarnar, vattenkraftverk, markavvattningar). Alternativet är att VM betraktar alla befintliga dammar och markavvattningsföretag som verksamheter, som på ett väsentligt sätt har ändrat vattenförekomstens fysiska karaktär och att återställningsåtgärder till God Ekologisk Status medför betydande negativ påverkan på verksamheten och därför utesluts. Det är många steg att förklara en vattenförekomst som Kraftigt Modifierat Vatten eller Konstgjort Vatten, och att fastställa normen. Utredningar behöver göras för varje vattenförekomst och det krävs omfattande underlag, menar VM. VM utgår från att verksamhetsutövaren ska ta fram detta underlag eftersom det är hen som ansöker om om-/nyprövning. Det minsta man kan begära är att VM motiverar och förklarar varför en vattenförekomst har åsatts hög/god status som norm. Yrkande om lägre norm ska inte bara avspisas med att underlaget är för dåligt. När inte VM har något forskningsunderlag för sin normsättning kan de inte begära forskningskvalitet på de underlag som verksamhetsutövaren levererar. Det skulle underlätta för fler åtgärder att bli genomförda i stället för att Vattenkraftens Miljöfonds pengar försvinner till processkostnader. VM behöver aktivt medverka i NAPsamverkan. ”Samhället behöver vatten, även i kris” är en huvudrubrik i samrådet. Här räknas upp dricksvatten, vatten till matproduktion, vård, industri och el från vattenkraft som visar vattnets viktiga roll. Detta verkar vara enda gången som vattenkraft nämns under beredskapsavsnittet. Det hade varit på sin plats att VM också framhållit vattnets och en vattenkraftsanläggnings betydelse för elproduktion, effektreglering och ö-drift. Det är perspektivlöst, när VM bekymrar sig för dricksvattenförsörjning, dagvattenhantering och översvämningsrisker, men inte frågar sig hur samhället ska klara elförsörjningen i en krissituation. Vid målavvägningar måste vattnets betydelse för elförsörjning och elberedskap väga tungt. VM ser över möjligheterna att bättre integrera översvämningsåtgärder i kommande åtgärdsprogram 2027–2033, med koppling till delåtgärdsprogrammet mot torka och vattenbrist för samma period. VM vidhåller där sin enögda syn och hävdar att det är bara anlagda våtmarker som kan uppnå flera syften och bidra i olika grad till att balansera flöden, hålla kvar vatten i landskapet, minska gödande ämnen, stärka tillgången till grundvatten där sådana geologiska förutsättningar finns, bevattning under vissa förutsättningar, biologisk mångfald samt klimatnytta genom minskade utsläpp av koldioxid. I delåtgärdsprogrammet mot torka hävdas att det är bara stora sjöregleringar som kan reglera flöden. Våtmarker kan tydligen bidra mer eller mindre. Däremot saknar enligt VM kvarndammar eller mindre uppdämda sjöar betydelse för flödesreglering. Fakta är att alla dammar, även kvarndammar och kraftverksdammar, bidrar till att hålla yt- och grundvatten i landskapet. Rune Hallgren, styrelseledamot SVAF 12 SVENSK VATTENKRAFT #1 2025