Svensk Vattenkraft 1
Kammarkollegiets roll i vattenverksamheterna är n
u avslutad Den 1 januari signalerar inte bara ett nytt år utan i juridikens värld är det ett betydelsefullt datum på så sätt att merparten av alla nya lagar och förordningar eller ändringar i dessa börjar gälla. Även i år, vid övergången till 2025, trädde många under 2024 beslutade nya och förändrade regler i kraft och en av dessa är av särskilt intresse för denna artikel. Det handlar om en ändring av miljöbalken, SFS 2024:963. De ändringar som ryms inom ramen för denna författning handlar till stor del om s.k. ändringstalan för miljöfarliga verksamheter men i dess avslutande delar finns för vattenkraften betydelsefulla ändringar. Dessa kan sammanfattas till att från och med 1 januari 2025 försvinner Kammarkollegiet som part i prövningar som gäller vattenkraften. Visserligen gäller en övergångsperiod där Kammarkollegiet kommer att fortsätta vara aktivt i de ärenden som myndigheten redan är involverad i. Men några nya ansökningar får inte myndigheten blanda sig i utan när väl de befintliga ärendena är avklarade försvinner Kammarkollegiets roll helt i prövningarna av vattenverksamheter. Med anledning av detta anser jag att det finns skäl att göra en liten tillbakablick på Kammarkollegiet och dess roll vid prövningar kopplade till vattenkraften. Som alla säkert redan känner till är Kammarkollegiet Sveriges klart äldsta myndighet som fortsatt är verksam. Historiken kopplad till Kammarkollegiet går så pass lång tid tillbaka så att man får ta sin utgångspunkt i år 1539 då Gustav Vasa inrättade den s.k. Räknekammaren. Denna form av förvaltningsenhet kom sedan att utvecklas och från mitten av 1630-talet benämndes det hela som Cammarcollegium. Myndighetens roll har därefter genom åren växlat kraftigt och det har även skapats nya myndigheter genom utbrytningar av delar av Kammarkollegiet. Exempel på det sistnämnda kan sägas vara då Kammarrevisionen år 1695 bröts ur Kammarkollegiet och bildade en egen enhet. Kammarrevisionen kom sedan i slutet av 1700-talet att byta namn till Kammarrätten och dessa domstolar finns kvar än idag. 16 SVENSK VATTENKRAFT #1 2025 När det kommer till vattenverksamheterna hade Kammarkollegiet redan från ett tidigt stadium en central roll på så sätt att man förde kronans talan när så bedömdes behövligt. Vidare hade myndigheten initialt även ansvar för skatteindrivningen och då skatt på exempelvis kvarnar var en stor fråga kom Kammarkollegiet att vara en viktig aktör för vattenverksamheterna. Myndigheten hade en central roll i de s.k. kvarnkommissionerna som genomfördes med start år 1697. Dessa kommissioners arbete handlade i mångt och mycket om att kronan skulle stärka sin makt över vattenverksamheterna på olika sätt, inte minst genom beskattning. Vidare kom Kammarkollegiet att bevaka s.k. kungsådra i de svenska vattendragen och att de begräsningar i rätten att nyttja vattnet som följde med detta respekterades. I mera modern tid hade Kammarkollegiet en roll i prövningarna enligt äldre och nya vattenlagen som representant för det allmänna. Man hade i dessa prövningar en roll som numera helt har övertagits av länsstyrelserna. I äldre domar är det därför ofta så att staten mer eller mindre helt är representerat av Kammarkollegiet och länsstyrelsens roll är oftast bara att hantera frågeställningar kopplade till fisket. Ju längre tiden gick började dock en övergång att ske där Kammarkollegiets roll minskade till förmån för länsstyrelsen. Men vid miljöbalkens införande fanns fortsatt Kammarkollegiet kvar som en av de myndigheter som hade att föra statens talan i miljömål och Kammarkollegiet var vidare en av de myndigheter som hade rätt att föra talan om omprövning. Detta kom också myndigheten att vara sysselsatt med under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Därefter, runt år 2005, inträffar en rad förändringar på Kammarkollegiet som med tiden skulle få mycket stora konsekvenser för landets kraftverksägare och då särskilt ägarna av småskalig vattenkraft. Av olika anledningar kom Kammarkollegiet att med start år 2005 och under några år framöver att få ett antal nya medarbetare. Dessa kom att under de efterföljande åren att i förhållandevis snabb takt att förändra Kammarkollegiets förhållningssätt till prövningar och frågeställningar enligt miljöbalken i allmänhet och när det gäller vattenverksamheterna i synnerhet. Från att ha varit en förhållandevis anonym myndighet som inte gjorde så mycket väsen av sig kom Kammarkollegiet att engagera sig i framförallt vattenverksamheterna i en omfattning och på ett sätt som, vågar jag påstå, aldrig tidigare hade skett. Tonläget i de ärenden där myndigheten engagerade sig skruvades bara mer och mer uppåt för varje år som gick och den egentliga kulmen kan i grunden inte sägas ha nåtts förrän Justitieombudsmannen år 2018 var tvungen att uttala sig i frågan om en viss handläggare på Kammarkollegiet var jävig med tanke på personens engagemang och kopplingar till Älvräddarna. JO ansåg i sitt beslut inte att jäv förelåg men såg det ändå som viktigt att påtala det ansvar som följer med rollen som myndighetsanställd och vikten av allmänhetens förtroende för landets myndigheter. Så en form av åthutning kan sägas ha kommit från JO även om det inte var tillräckligt för jäv. I tiden efter beslutet från JO kom ytterligare förändringar av de anställda på miljösidan att genomföras så inför att omprövningarna för moderna miljövillkor drog igång fanns, åtminstone i teorin, en möjlighet för Kammarkollegiet att starta om och kunna fungera i omprövningarna som en väl fungerande aktör. Så kom dock inte att bli fallet utan Kammarkollegiet har sedan omprövningarna inleddes ägnat sig åt att kräva avvisning och avslag för en övervägande andel av de ansökningar om omprövning som har getts in till landets domstolar. Undantag finns från denna huvudregel men många är de kraftverksägare som fått del av skrivelser från Kammarkollegiet efter ingiven ansökan där ansökan om omprövning sågas längs med fotknölarna. Oftast har den kritik som Kammarkollegiet riktat in sig på handlat om juridiska frågeställningar, i vissa fall på gränsen till hårklyverier, kring