Svensk Vattenkraft 1
Bevarandeplanen som vapen mot vattenkraften Det b
lir allt tydligare att myndigheterna inte nöjer sig med EU:s vattendirektiv i sin iver att få dammar och kraftverk utrivna, nu börjar man också använda de bevarandeplaner som finns för Natura 2000-områdena. Ett exempel är Kalmarlänsstyrelsens förslag till uppgradering av bevarandeplanen för Alsterån. Nedan återges det remissvar som Alsteråns Kraftverksförening skickade in 2024-10-04, som på punkt efter punkt avslöjar det ihåliga i länsstyrelsens argument. Ännu ett samhällsfarligt dokument från länsstyrelsen. Synpunkter på förslag till ny bevarandeplan för Natura 2000området Alsteråns vattensystem. I missivet till förslaget skriver länsstyrelsen att bevarandeplanen (BP) behöver ”uppdateras, i första hand för att kunna vara ett bättre underlag för den omprövning av tillstånd för vattenkraft som ska ske i Sverige under kommande år.” Detta präglar förslaget i stort som smått även om mycket inte har med vattenkraften att göra. Länsstyrelsens syfte är alldeles uppenbart att BP ska ställa så stora krav på vattenmiljön att det ska krävas de mest långtgående åtgärder, dvs utrivning av dammar, ingen reglering alls av vattenföringen, stora ändringar av åfåran. Att tala om att bevara och återställa är falsk marknadsföring. De stora, genomgripande åtgärderna (vid sidan av minskad markavvattning) är direkta övergrepp på bl a de naturförhållanden som rått i århundraden, i många fall sedan medeltiden. De långtgående åtgärder, som länsstyrelsen anser att bevarandemålen kräver, kommer att resultera i ett ännu torrare vattendrag många somrar och höstar och därmed påtagligt sämre livsmiljö för bl a fisken. Att länsstyrelsen skjuter sig själv i foten beror mycket på att det föreliggande förslaget enbart behandlar vattenmiljön, inga andra samhällsintressen av vatten tas upp. Kulturmiljön nämns visserligen men med hänvisning till den nulägesbeskrivning för Alsterån som håller på att slutföras. Detta strider direkt mot vad som står i inledningen till art- och habitatdirektivet: ”huvudsyftet med detta direktiv är att främja att den biologiska mångfalden bibehålls med beaktande av ekonomiska, sociala, kulturella och regionala behov”. I förslaget finns inte ett ord om de ekonomiska, sociala, kulturella och regionala behoven. Det är svårt att tänka sig ett ensidigare dokument, här har ett antal tjänstemän fritt fått driva vattenmiljöns (påstådda) behov utan att ta någon som helst hänsyn till andra behov. Självklart skulle BP-förslaget diskutera avvägningen mellan å ena sidan vattenmiljön och å andra sidan samhällsintressen som elförsörjning, vattenförsörjning, företagande och sysselsättning, människors livsmiljöer. Som nämnts ovan kommer också många av de föreslagna åtgärderna att innebära en försämrad vattenmiljö. Även om det inte står rakt ut är det uppenbart att syftet med BP är att bevarandemålen ska sättas så högt som möjligt för att sedan översättas till så höga miljökvalitetsnormer som möjligt så att domstolen inte ska ha något annat val än utrivning. Fiskevårdsplanen utgår från det riktiga vandringsbehovet Någon diskussion av vilket vandringsbehov olika fiskarter har finns inte, alla ska kunna vandra överallt tycker länsstyrelsen. Att de flesta fiskarter har ett vandringsbehov som begränsar sig till några hundra meter och där har de olika habitat som behövs för att fullborda livscykeln finns inte ens en antydan om. Sedan finns det havsvandrande fisk som har ett annat vandringsbehov, som måste tillgodoses. Vi har i många år tyckt att länsstyrelsens fiskevårdsplan för Alsterån från 2007 är utmärkt. Där talas om att den havsvandrande fisken ska kunna komma upp till Hornsö, ål ännu längre. Länsstyrelsen skulle vinna i trovärdighet om man tog den fiskevårdsplanen som en utgångspunkt för sitt arbete i stället för ett antal våta drömmar. Länsstyrelsen saknar argument för att laxen gått förbi Hornsö Riktigt katastrofalt blir länsstyrelsens BP-förslag när det kommer till laxen. Det finns uppenbarligen ett antal handläggare som är beredda att tillgripa vilka argument som helst för att motivera åtgärder för att laxen ska kunna gå långt upp i vattensystemet. I BP-förslaget står att ”Lax … har bara påträffats nedströms det första vattenkraftverket Torsrum” (s 29). Under alla omständigheter verkar man SVENSK VATTENKRAFT #1 2025 25