Svensk Vattenkraft 1
Erfarenheter av samverkansprocesser Sedan något å
r läser och besvarar jag för SVAF: s räkning de samverkanshandlingar som kommer från de olika länsstyrelserna i samband med den process som är avsedd att föregå omprövning för moderna miljövillkor. Jag ska här lite kort sammanfatta några tankar om de viktigaste punkterna som framförts i dessa, samt hur den information som framkommit i samverkan i några fall tagits om hand i den fortsatta handläggningen via konsulter och vidare upp i Mark- och miljödomstolen. Den första frågan som alltid kommer upp är vilket tillstånd som finns för anläggningen. Oftast nöjer sig länsstyrelsen med att konstatera om verksamhetsutövaren avser söka omprövning baserat på äldre rättigheter, i första hand då urminnes hävd, eller i förekommande fall om äldre vatten- eller häradsdom finns. En del länsstyrelser stannar inte vid detta, utan även om äldre vattendom finns menar de att verksamhetsutövaren behöver redogöra för om hela, eller bara delar av anläggningen omfattas av tillståndet. Det är tydligt att verksamhetsutövaren måste ha god kännedom om sin anläggning inklusive dess historik, och kunna visa att över tid utförda åtgärder är förenliga med gällande tillstånd. När det kommer till fasen för analys och förslag kommer som regel alltid ett förslag från länsstyrelserna att en anläggning under alla omständigheter måste förses med låglutande galler samt någon form av fiskväg. Man menar att detta är BAT, bästa möjliga teknik, och stöttar sig på en vägledning från Havs- och Vattenmyndigheten som heter Utformning av passagelösningar, bilaga 5:11. Det tycks som att myndighetens tjänstemän ofta läser denna vägledning bokstavligt utan att kunna relatera till verkligheten. Vägledningen är brett formulerad och avser träffa alla former av vattenkraft oavsett storlek. Den måste därför ses i förhållande till förutsättningarna i varje individuellt fall och inte betraktas som en alltigenom bindande föreskrift. Läser man vägledningen lite mer noggrant inser man snart att låg4 SVENSK VATTENKRAFT #1 2025 Diagram ur Havs- och Vattenmyndigheten; Utformning av passagelösningar, bilaga 5:4 Lax 10 Färna Stäm Mört Nors Braxen Abborre Siklöja 1 Spigg Ruda 0,5 m/s Sik Karp Röding Lake Gädda Harr Öring Ål 0.1 1 10 Fiskens längd (cm) Figur 1. Uppmätt maximal k ir tisk simhastighet för 127 fiskarter (främst nordamerikanska, Figur 1. Uppmätt maximal kritisk simhastighet för 127 fiskarter (främst nordamerikanska, Katopo s oc sym syomboler ntill ar namnet. Den ljus Röd l n linj D Dev rvartjo tjka linjen vin visr Asaar Azu T Tem t Röidje viesair sam an e en s na sta ta cocka linje median=12,3 grader. Att arter som röding, sik och siklöja hamnat lågt jämfört med andra median=12,3 grader. Att arter som röding, sik och siklöja hamnat lågt jäm rt med andra empera urin erva e peraturtinter ll llt i expva et i experieri mente likformiga arter beror delvis p aå tt temperaturen var lägre i experimenten med dessa arter. likformiga arter beror del iv s på att temperaturen var lägre i experimenten med dessa arter. enska a tterna var 10-16,5 grer,er, fö Karpfiskar, abborrfiskar, laxfiskar m. fl. rör sig framåt genom att röra på lutande galler företrädesvis blir aktuellt i de fall då gallret föregås av en intagskanal och när vattenhastigheterna i denna är höga. Vägledningen låter förstå att: stjärtfenan och simhastigheten beror till stor del på frekvensen på stjärtfenans rörelser. Ål och flodnejonögon tar sig framåt genom att svänga med hela kroppen (”åla sig fram”) vilket gör att de uppvisar betydligt lägre maxhastighet (DWA 2014). ”Om vattnet i intagskanalen har en hastighet som understiger fiskens marschhastighet (se avsnittet om simkapacitet bilaga 5.4) har fisken en möjlighet att vända uppströms för att hitta flyktvägar. Vid hastigheter <0,5 m/s har såväl smolt som ål möjlighet att undvika ett vertikalt galler en kortare tid (DWA 2005). Vid vattenhastigheter <0,25 m/s kan fisken uthålligt undvika gallret (op. cit). En högre lutning på gallret än 45 grader kan således accepteras om gallret är litet och det finns en eller flera flyktöppningar i närheten med stor avbördning som underlättar för fisken att hitta öppningarna. Eftersom ett galler Målarter med speciella behov Tack vare sin starka simförmåga och höga motivation kan lax passera många olika typer av passager (Bunt m. fl. 2012), men för effektiv passage krävs höga vattenhastigheter och tillräckligt utrymme. För god attraktion av uppströmsvandrande lax behövs vattenhastigheter på 2–2,4 m/s (Larinier 2002b). I sammanställningen av Noonan m. fl. (2012) anges att passageeffektivitet i uppströmsriktning ökar för laxfiskar med ökad vattenhastighet i passagen: vid en vattenhastighet på 0,5 m/s varierade passageeffektiviteten mellan 15–35 % och vid en vattenhastighet på 2,5 m/s var passageeffektiviteten 95–100 % i två studier och ca 40 % i en tredje. I med hög lutning inte erbjuder vägledning mot flyktöppningen på samma sätt som ett låglutande galler så ställs extra höga krav på flyktöppningen. Vid vattenhastigheter i intagskanalen som är större än 0,5 m/s är risken stor att många fiskar har svårt att undvika gallret under en längre tid varför ett låglutande galler är att föredra.” (Min markering) Vägledningen rekommenderar flyktöppningar med stor avbördning. Vad som räknas som en ”stor avbördning” varierar starkt från fall till fall. Vid Vessigebro kraftverk i Halland utgörs målarten av ål och där är 40 l/s fullt tillräckligt för att erbjuda nedströmsvandrande ål fri passage utan problem. Det viktiga är att vattenhastigheten i flyktöppningen är högre än den mot gallret. Katopo s och Gervais, 2016) vas med pu p k kter. Svens b ler inti ill artnat mnet. Den ljusblå lblå liinjen viissar den geno v sar sam d det m n sprinint as b ban t mellellaan spr th k ka arter erats med svarttara a hastiigheghett o h l occh l ängd so as sam anb d melan fl n fi kens lä gd och ma hhashhtighet. ment n med den med de svee sv nska arrerna var 10-16,5 gradad zumas samband mell a iskes ns längd n och marscrsc ängd som rem redovvisisas i Auma (a (1992). astighet. omsnittliga kritiska s m s g do as i Azzum 1992). di di h Gervais, 2016) vis isas med unn ter. Svens a arter haar hr mark markerats med sv njen v ar den gen msnittliga k ir tisk ia simhi heten. 100 ha tastigheten. Simhastighet (m/s)