Svensk Vattenkraft 1
från alla berörda enheter som beredskap, energi,
kulturmiljö, landsbygd, vattenmiljö. Havs- och vattenmyndigheten kan läggas ner, vissa frågor föras över till Jordbruks- och Naturvårdsverken. I stort sett alla HaV:s föreskrifter, vägledningar, rapporter m m avpubliceras, så även vissa rapporter från Energimyndigheten och Svenska kraftnät. Regelverket måste finnas i lag och förordning För att den politiska styrningen ska slå igenom och för att beröva de kvarvarande myndigheterna det spelrum de hittills så gravt missbrukat måste regelverket i allt väsentligt finnas i lag eller förordning. För att författningarna ska ge den politiskt avsedda effekten krävs att de skrivs av handläggare utan egen agenda och politiker som inte ser till det kortsiktiga partiintresset. Grundläggande förändringar i regelverket Här tas endast upp de mest avgörande förändringarna av nu gällande bestämmelser. Genomgående misslyckas regeringspromemorian med att komma med förslag som skulle betyda den förbättring som promemorians namn utlovar. I regelverket ska framgå alla de tiotalet samhällsnyttor av vatten som EU:s vattendirektiv tar upp. Den nuvarande formulering i vattenförvaltningsförordningen (VFF) 4 kap 3 § görs starkare. Det ska understrykas att deras betydelse ska beaktas på lokal, regional och nationell nivå. Äldre rättighet ska gälla oavsett vad verksamheten ursprungligen avsåg, vad som prövats i domstol m m. Nödvändiga förändringar görs i miljöbalken 24 kap med en ny regel och i lagen om införande av miljöbalken 5 a §. [HD-domen 202412-05 är ett stort steg i rätt riktning men räcker inte för att myndigheter och domstolar har redan börjat nonchalera den.] En vattenförekomst med damm ska klassas som Kraftigt Modifierat Vatten (KMV). Därmed sänks kravnivån till God Ekologisk Potential (GEP), som kan innebära miljöåtgärder men de får inte hota de pågående verksamheterna. Att en damm ska leda till KMV är en självklarhet, det om något är en kraftig modifiering av en vattenförekomst. I EU:s CIS Guidance document no 37 avsnitt 4.1.1 finns t o m bilder på hur en damm leder till KMV. Både de nuvarande och de föreslagna kriterierna för KMV är uppenbart till för att utesluta vattenförekomster med mindre kraftverk från att KMV-klassas. De är så snåriga att myndigheterna har alla möjligheter att fortsätta sin utrivningsagenda. De nuvarande miljökvalitetsnormerna (MKN) är rena skrivbordsprodukter som inte avspeglar de lokala förhållanden som råder vid vattenförekomsten. MKN måste göras om och sättas i samverkan mellan myndighet och verksamhetsutövare. MKN ska också vara möjliga att överklaga som alla andra myndighetsbeslut, att det inte är möjligt är inget annat än rättsröta. [Här borde ha stått att detta åstadkoms enkelt genom att byta till miljökvalitetsmål.] Verksamheter som var i drift när Natura 2000-område bildades ska inte få högre krav vid omprövning. Nuvarande bestämmelse i miljöbalken förstärks med den avsikten. Länsstyrelserna måste sluta öka kraven i bevarandeplanerna för att på så sätt försöka trissa upp kraven på MKN i omprövningarna. Bevarandeplanerna måste kunna överklagas, att det inte är möjligt är ännu ett exempel på rättsröta. De föreslagna riktvärdena i bilaga 2 till VFF diskriminerar fortfarande de mindre kraftverken. Varje mindre vattendrag ska ges ett individuellt riktvärde, t ex 5 % av MQ. Samma ska gälla för biflöden till större vattendrag så att inte de mindre kraftverken äts upp av de större. Också de mindre kraftverken är planerbara och reglerbara (samt fossilfria och förnybara). Eftersom myndigheterna strävar efter att riva ut alla mindre kraftverk är det 1 000 MW i södra Sverige som striden gäller. Myndigheterna vill alltså skrota en väsentlig del av vattenkraftens reglerförmåga (och en rad andra elsystemnyttor) i ett läge där alla skriker efter mer planerbar och reglerbar (samt fossilfri och förnybar) el. Den s k reglerbidragsrapporten måste avpubliceras, dess enda syfte är att utesluta de mindre kraftverken och det med argument som inte håller. De mindre kraftverken håller på att successivt återta den reglerförmåga de nästan alla ursprungligen byggdes med. 8 SVENSK VATTENKRAFT #1 2025