Piraja 1
ΩINTERVJU ”Det hände att jag fick sitta själv och
äta i matsalen men jag har aldrig haft problem med det” Hur var du i skolan? — Jag var den som fick bra betyg utan att plugga så mycket – men det var förstås på gott och ont. Jag var rätt nördig med mina intressen och så och kände ingen riktig tillhörighet med klassen. Varför? —Jag ser det som att i skolan är man en grupp där alla inte helt och hållet har valt varandra och på sätt och vis så gjorde jag inte så mycket själv för att ”passa in” – jag vet ju att jag uppfattades som lite avvikande. Jag tycker det är viktigt att få välja min egen gemenskap – trivs jag inte i den grupp jag befinner mig i så är jag hellre själv. Under ett inslag före audition i tv, sade du att du är den i skolan som ”ingen ville snacka med”? —Mmm ja, jag var väl rätt oskön för en del - jag var nörden som letade upp de andra nördarna och blev ju synonym med det liksom. Fast jag var nog ändå lite svår att stoppa in i bara ett fack – samtidigt så var jag ju också sport- och fotbollskillen killen – och nörden. Det hände att jag fick sitta själv och äta i matsalen men jag har aldrig haft problem med det. Alla får ju välja liksom. 22 NR 03- 2020 Jag drar parallellen med att befinna sig i en skolklass och som nu ingå i Idolgruppen. Hur är det då – likheter och skillnader? — Det är för det första en gemenskap som vi alla valt och där alla strävar efter exakt samma mål – då samarbetar man även om det är under tävlingsformer. För här kämpar vi ju alla för samma sak –vi utgör ju ett slags toppskikt och man har inte råd att vara kaxig på ett sätt som inte är bra. Man måste vara ödmjuk och jobba ihop även om vi faktiskt tävlar med varandra. Och – ingen av oss som nu är kvar skulle tagit sig hit om inte ödmjukheten funnits där. Men visst såg man en del under audition och kvalveckan, att vissa störde sig på de som verkligen gick stenhårt in och satsade allt för att ta sig vidare. Herman – du gick Humanistiska programmet på gymnasiet och har läst franska, italienska, latin, kinesiska och japanska. —Och litauiska, flikar Herman in och skrattar. Är du ”språknörd”? — Ja, jag älskar språk, det är en så otroligt stor tillgång att kunna språk för det ger en förståelse dels för andra språk och grammatiken generellt, men det är också genom språket som du kommer nära kulturer och andra människor och kan förstå varandra. Jag har ju pluggat i skolan eftersom jag valde humanistiska programmet men jag har också rest mycket och alltid praktiserar och försökt prata språket i det land jag kommer till. Var kommer intresset från? — Jag har nog alltid haft det i mig och känt att jag har lätt för språk - både min moster och min farmor och farbror talar tio språk flytande, så ja det finns i släkten. Och hur var det med naturvetenskapliga ämnen? —Jag var bra – hade bra betyg men inte så intresserad. Vad ledde dig fram till ditt gymnasieval? — Jag vet vilken grej det är för de allra flesta att välja rätt gymnasieprogram. Man ska ju hitta någon sort bra kombo för val av program, vilken skola och vilka som går där. Men det finns en väldigt stor grej man måste ta med sig när man står inför valet – det blir ganska olidligt att gå ett program de där åren om man inte tycker om det. Det behöver inte bli onödigt tråkigt – jag köper inte att man måste ha så otroligt många valmöjligheter utan fokus på vad du är intresserad av – för alla kan ta ett beslut om man känner mer för det naturvetenskapliga, ekonomiska eller kanske estetiska. Ω FOTO MAGNUS RAGNVID /TV4