Omtanke 1
Helena Bingham tycker att det finns för lite kuns
kap om dessa personlighetssyndrom. »Att tvingas leva i en sådan miljö blir för barnet både skrämmande och oförutsägbart« Psykopater är sociala, populära och karismatiska. Men de gör sig ofta ovän med folk. När de är hjälpsamma mot kollegor, vänner och grannar så kan det vara för att samla på sig information och skvaller som de kan använda och vända emot dem vid ett senare tillfälle. Att känna empati för andra är ett tecken på svaghet enligt psykopaten. De ser alltid till sin egen vinning, främst i sitt agerande. – Omsorgen kan bli sviktande när den narcissistiska eller psykopatiska föräldern alltid sätter sig själv i första rummet. De har en distanserad och empatifattig relation till sina barn, kan uppvigla barnet mot den andre föräldern eller syskon och är ofta kontrollerande, grymma och sadistiska. DET HÄR BLIR väldigt påfrestande för barnet som alltid måste vara på sin vakt. Föräldern kan uppträda hotfullt, skrämma till lydnad, skam- och skuldbelägga och kritisera. – Att gå in i en diskussion med en psyför lite kunskap om det här. Man kan hitta chefer med de här personlighetsdragen då de här personlighetstyperna ofta söker sig till maktpositioner. Man kan initialt vara mycket nöjd med rekryteringen för att sedan stå där med konsekvenserna som ofta är förödande för organisationen och medarbetarna. Det gäller att ha kunskap om problematiken som rekryterande chef och därtill lita på sin intuition. Om det känns som något är fel med den här personen så stämmer oftast den känslan, säger Helena Bingham. kopat är att delta i en verbal duell som du aldrig kan ”vinna”. De förändrar inte sitt beteende mer än till ytan sett och då handlar det om att de har en egen vinning av det. Ska man få igenom en förändring så måste man istället fokusera på deras belöningssystem. Psykopati är som nämnts ett extremt och komplext personlighetssyndrom och klassas i sig inte som en allvarlig psykisk störning i lagens mening eftersom verklighetsuppfattningen är intakt och de är medvetna om sina handlingar. De söker i regel inte heller hjälp inom psykiatrin eftersom de tycker att det är fel på alla andra. Om det finns missbruk med i bilden eller en hög ångestnivå så kan de söka hjälp i syftet att få mediciner. – Men den psykopatiska personligheten är ett hot mot samhället och sina barn, säger Helena. En psykopat och en narcissist har mycket gemensamt. Det som skiljer dem åt är orsaken till beteendet. Narcissisten är styrd av sina känslor medan psykopaten är mer beräknande och känslokall. Narcissistens grandiosa självbild döljer känslor av skam och svaghet så effektivt att de inte förmår känns vid det. De hävdar sig genom att trycka ned andra. Psykopaten kan härma känslor där de genom manipulation spelar ett spel för att få sin vilja fram. Både den narcissistiska och psykopatiska personen har ett starkt behov av kontroll där de styr sin partner och är svartsjuka. Den andra föräldern förändras ofta i personligheten och kan bli upptagen av sin egen smärta, rädsla och skam. Denne blir frånvarande och känslomässigt instabil och det är vanligt att man isolerar sig från övrig familj och vänner. Därtill kommer vanmakten i att inte bli betrodd av omgivningen – ”Men din man/fru som är så trevlig! Och hjälpsam!” Vad får det här för konsekvenser för barnen? – De får bristande tillit till andra, speciellt vuxna. De har ofta en perfekt fasad gentemot omgivningen som skydd. De glömmer sina egna behov och önskningar, har låg självkänsla, självhat och har en negativ inre dialog fylld av kritik och självanklagelser. De har ångest, oro, känner otrygghet. Kan drabbas av depression, uppvisa aggressivitet, våld och självskadebeteende. Helena berättar att barn till ”krokodiler”, som hon kallar dessa individer, ofta flyr hemmet när skolgången är slut. De har en benägenhet att själva söka sig till flyktiga och destruktiva relationer och har www.ssil.se | 23