Omtanke 1
Du kan också få tips av Görel Fred i en helt ny p
odd, Försoningspodden, på åtta avsnitt. Boken Försonas med din barndom - och kanske med dina föräldrar har Görel Fred skrivit tillsammans med Ulrika Hjalmarson Neideman. Förlag: Natur & Kultur. Görel Fred, leg. psykoterapeut, har skrivit och talat mycket om försoning. När hon medverkade i radions P1 i ämnet ”Måste man försonas med sina föräldrar?”, blev reaktionerna starka. Det är många som går omkring och bär på smärta och ilska mot någon förälder. Trasiga relationer kan vara svåra att laga, men försoning handlar också om att kapa destruktiva band. – Man behöver faktiskt inte försonas med sina föräldrar, men man behöver försonas med sin barndom, se och acceptera det som har varit. Försoning kommer från det fornsvenska ordet forsona som betyder att lägga ned en strid. Det tycker jag låter fint, säger Görel Fred. Hon tror dock att unga människor hellre vill strida. – Unga har förändrat jätteviktiga saker genom historien just för att de vågat strida. Inte minst med sina föräldrar. Men när livet går på och man blir äldre behöver man fundera över om man ska ägna sitt liv åt det man inte kan förändra eller fortsätta strida. FÖRLÅTELSE KALLAR HON för yttre försoning och det är alltid en samskapande handling. Det måste finnas någon som är villig att ta emot förlåtelsen också. – Jag tycker att man slarvar med ord när man tycker det är så viktigt att snabbt säga förlåt för att få en konflikt ur världen. Det får vi lära oss redan i förskolan. Men det är viktigt för barnet att först få sätta ord på sina känslor och berätta vad som hände, säger Görel Fred. Om en förälder inte kan se vad denne har gjort mot sitt barn kommer den heller inte att be om förlåtelse. – Det handlar om barnets upplevelse. Då ska inte föräldern börja argumentera och säga att ”Nej, så var det inte, du minns fel”. Föräldern kan istället säga ”Vad ledsen jag är att det blev så här, det var aldrig min mening”. DET ÄR ALLTID ett sorgearbete att inte få försoning. Men om man ger förlåtelse bara för att få lugn blir det en billig förlåtelse, som hon kallar det. Då försöker man alltid att reparera relationer oavsett hur man känner sig. Men det är som att göra det okej att kränka mig. – Man kan förneka kränkningar mot sig själv och har svårt för att kännas vid sin ilska och förtvivlan. Det är inget som man mår bra av. Det kan slå på självkänslan. Sunda relationer bygger på ömsesidig respekt. Båda inblandade måste också ha självrespekt. www.ssil.se | 31