Omtanke 1
AKTUELLT Systerskap i fokus när Tjejjouren Väst u
tökar stöd Via sin stödchatt möter Tjejjouren Väst tusentals unga tjejer som känner sig ensamma, lider av ångest och som har självmordstankar. Genom kampanjen ”Systerskap ger styrka” vill Tjejjouren Väst synliggöra unga tjejers situation och visa på hur mycket stödet genom chatten betyder. Dessutom utökar Tjejjouren Väst sitt stöd genom att öppna upp sin chatt ytterligare en kväll i veckan. Varje vecka söker sig unga tjejer till Tjejjouren Västs stödchatt. Behovet att få prata med någon är stort. Under förra året hade Tjejjouren Väst över 2 000 samtal med unga tjejer. Många av samtalen handlar om relationer och kroppen men också om övergrepp och psykisk (o)hälsa. Flera samtal handlar också om tankar på självmord. – Vi har ungefär fem samtal om självmord i veckan. Det är allt från tankar till aktiva försök att ta sitt liv. Det är en väldigt skrämmande utveckling av framför allt unga tjejers psykiska (o)hälsa, säger Julia Olander som är volontär- och stödsamordnare på Tjejjouren Väst. I Tjejjouren Västs chatt finns volontärer som den som söker stöd får prata med. Vid behov slussar Tjejjouren Västs volontärer vidare, men ofta är samtalet i sig det som gör stor skillnad. Många som hör av sig via chatten har ingen annan att prata med. – Vi måste kunna ge unga tjejer ett förutsättningslöst stöd där de kan prata om vad de vill och känna sig trygga. I vår chatt är en alltid anonym. Vi arbetar utifrån unga tjejers perspektiv och står alltid på deras sida. Det är därför så många söker sig till oss, säger Josephine Kollén, kommunikationsansvarig på Tjejjouren Väst. Från och med den 12 mars öppnar Tjejjouren Väst upp sin stödchatt ytterligare en kväll i veckan. Förutom söndagar och torsdagar kommer chatten även att vara öppen på tisdagar. Nu satsar Tjejjouren Väst på att nå ut med den informationen så att fler unga som har behov av att prata med någon kan få hjälp. Kampanjen ”Systerskap ger styrka” startade ska både hylla och stärka engagemanget hos volontärer och blivande volontärer. Kampanjen ska också få fler unga att våga höra av sig till Tjejjouren Västs stödchatt. Ökar insatser mot hedersvåld Uppsala kommun ska bland annat ta fram en handlingsplan för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i samarbete med organisationer och andra myndigheter. Bakgrunden är en rapport om hedersrelaterat våld som kommunen och Länsstyrelsen i Uppsala län tagit fram och som visar att en stor grupp pojkar och flickor i Uppsala är drabbade. Kartläggningen omfattar alla elever som under våren 2018 gick i årskurs nio i kommunala skolor i Uppsala tätort. 1 063 ungdomar har besvarat enkäten och totalt 13 skolor har deltagit i studien. Kartläggningen lyfter särskilt tvångsäktenskap, barns ofrihet i vardagen och vad unga tycker om lagen om tvångsäktenskap som trädde i kraft 1 juli 2014. Det övergripande resultatet visar att var femte flicka (20 %) och var tionde pojke (10 %) förväntas vänta med sex tills de gifter sig. Långt större andel flickor (66 %) än pojkar (35 %) med utomnordiskt födda föräldrar förväntas vänta med sex tills de gifter sig. Resultatet visar ett tydligt samband mellan ett uttalat oskuldskrav och upplevd oro över att inte få bestämma sin framtida partner. 41 % av flickorna och 31 % av pojkarna som har ett uttalat oskuldskrav har en oro för att inte få bestämma sin framtida partner. Socialnämnden fattade på sitt möte den 25 februari beslut om att bland annat skjuta till en miljon kronor till TRIS, Tjejers rätt i samhället, utöver de 675 000 som föreningen tilldelats för att stödja deras arbete mot hedersrelaterat våld. TRIS får också bland annat ett särskilt uppdrag att utbilda elevhälsans personal i vad hedersrelaterat våld är och hur man upptäcker det. Ökad självständighet med intelligent dusch Känslan av att kunna klara mer själv och få en privat stund. Mer tid till att stödja och uppmuntra de boende att klara sig själva. Det är några reflektioner från boende och personal vid Resurscentrum i Karlstad kommun som under ett års tid testat en så kallad intelligent dusch. Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, har studerat deras upplevelser för att se vilket värde den nya tekniken tillför. – Boende, som tidigare varit helt beroende av personal, upplever att de själva kan styra sin duschsituation till högre grad och att personalen främst finns där som stöd, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid CTF. Förutom en bättre arbetssituation med bland annat minskad skaderisk, ser personalen att största värdet är att de kan fokusera på att hjälpa de boende att bli mer självständiga. Det i sin tur kan ge positiva effekter även i andra situationer och också leda till ökat välmående. Socionomer löser problem mellan grannar Vissa saker är enklare än andra för en bostadsrättsförening att lösa – praktiska problem har ofta en praktisk lösning, men hur ska man hantera de boendesociala problem som uppstår då och då i de flesta föreningar? HSBs NABO-grupp består av fyra erfarna socionomer, som blir den professionella och opartiska person som ofta behövs vid medling, och som kan kopplas in tidigt i en konflikt för att lösa den innan knutarna blivit för hårda – en uppgift som kan vara svår för föreningens styrelse att hantera. – Det kan vara tufft för en styrelse att lösa de här konflikterna, de är ju också grannar och själva medlemmar i föreningen. Vi arbetar heltid med dessa frågor och hanterandet blir professionellt. När vi kommer in skyddar man också integriteten hos medlemmarna på ett annat sätt än om en styrelsemedlem ska in och röra i sina grannars liv, säger Sandra Mellgård Davis, en av fyra socionomer i NABO-gruppen. Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se www.ssil.se | 35