Omtanke 1
AKTUELLT Möjligt att välja utförare inom daglig v
erksamhet Fort Knox signar avtal med Barnrättsbyrån Barnrättsbyrån är en barnrättsorganisation dit barn och unga själva kan vända sig när de behöver hjälp med sina rättigheter. Verksamheten har bedrivits sedan 2011 i Stockholm och finns sedan ett år tillbaka i Umeå. Efter ett fullspäckat första år har nu Barnrättsbyrån i Umeå fått en avgörande samarbetspartner i Fort Knox som möjliggör det fortsatta arbetet i regionen. – Det lokala är viktigt för oss. Grunden i vår verksamhet är att vi vill vara med och utveckla platsen vi verkar på, något vi gör genom att stötta idéstarka entreprenörer i Umeåregionen. Genom att stötta Barnrättsbyråns verksamhet i Umeå hoppas vi kunna bidra till att fler barn och unga får den hjälp de behöver och inte minst har rätt till, säger Markus Olsson, vd Fort Knox. – Vi är så glada att Fort Knox ger oss möjligheten att utveckla Barnrättsbyrån i Umeå. Trots att vi jobbar med välfärdens kanske viktigaste frågor är stödet från näringslivet och andra gåvogivare helt avgörande. Utan stödet från Fort Knox hade vi inte överlevt i Umeå, säger Elin Wernquist, Generalsekreterare på Barnrättsbyrån. Effektiv robot avlastar personalen i Växjö Omsorgsförvaltningen har fått en ny medarbetare. Den digitala mjukvaruroboten Matilda ska minska den administrativa tiden i förvaltningen och ge bättre förutsättningar och mer tid i vardagen för både chefer och medarbetare. Uppgifter som tidigare tagit nästan 10 minuter tar nu bara en tiondel så lång tid. – Vi är jätteglada och stolta över att ta det här steget, vi blir nu bättre rustade inför framtiden, säger Ewa Ekman, förvaltningschef för omsorgsförvaltningen. Vi behöver hitta smartare sätt att arbeta på för att möta utmaningarna inom omsorg och vård. Befintliga arbetssätt och metoder kompletteras med modern teknik. Det ger medarbetarna bättre förutsättningar för att ge våra invånare en god omsorg och vård. Den 1 april inför Göteborgs Stad valfrihet inom daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Då kan den enskilde, tillsammans med sin socialsekreterare, välja antingen Göteborgs Stad som utförare eller någon av de privata aktörer som staden har godkänt och tecknat avtal med. – Valfriheten gäller alla som har ett beslut om daglig verksamhet enligt LSS, vilket idag handlar om cirka 1 800 personer, säger Mona Lundahl Davies projektledare på stadsledningskontoret och ansvarig för införandet av valfrihetssystemet inom daglig verksamhet. Valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihet (LOV) innebär att samtliga utförare som uppfyller kraven som Göteborgs Stad ställer blir godkända. Det är kommunfullmäktige som har beslutat vilka krav som gäller och staden ställer samma krav på privata och kommunala utförare. – Ett exempel på krav som vi ställer är att alla utförare ska kunna erbjuda verksamhet mellan 07.00-17.00 för att den enskilde vid behov ska kunna delta på heltid (40 timmar per vecka), fortsätter Mona Lundahl Davies. Den enskilde väljer utförare tillsammans med sin socialsekreterare. Socialsekreteraren är konkurrensneutral och vägleder den enskilde i valet för att säkerställa att den dagliga verksamhet som väljs erbjuder en inriktning som möter den enskildes specifika behov och önskemål. I nuläget ingår 18 privata och 105 kommunala dagliga verksamheter i valfrihetssystemet. Det är frivilligt att välja. Vid ickeval gäller att den enskilde erbjuds den verksamhet med lämplig inriktning som ligger närmast bostaden. Den som har daglig verksamhet idag och inte gör ett aktivt val behåller sin plats, förutsatt att utföraren är godkänd och har tecknat avtal med Göteborgs Stad. Inom ramen för valfrihetssystemet går det att byta utförare, utan att ange orsak. Även omval sker tillsammans med socialsekreteraren och det tar normalt två månader att byta utförare. Är det fullt hos den önskade utföraren finns möjlighet att ställa sig i kö. Talar om arbetet med ny bok I Åsa Mobergs nästa bok, hennes tjugotredje, återvänder hon till ett svårt ämne; psykiatrin. Tillsammans med medförfattaren Anna Fredriksson talar hon nu öppet om tillkomstprocessen. Under arbetets gång gör vi en podd för att bearbeta tankar och idéer. Vi vill också ge andra möjlighet att bidra. Vad hände efter psykiatrireformen 1995? Hur har det gått för patienterna? Och hur går det för unga som blir patienter i dag? säger Anna Fredriksson. – Många hamnade i ett vakuum av kommunal kompetens- och resursbrist, när de stora mentalsjukhusen avvecklades. De hade många Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 36 | www.ssil.se nackdelar, inte minst att patienter kunde bli kvar hela livet. Märkligt nog förekommer sådant än, men mer osynligt, i olika typer av hem för vård och behandling, säger Åsa Moberg. Bokens arbetsnamn är De omöjliga. – Ja det finns människor som vården ger upp. Det kan tyckas förvånande att en stor del av dem är unga kvinnor med självskadebeteende. Det är de som oftast spänns fast i bälte. Fortfarande kan de riskera att hamna bland dömda på rättspsyk, säger Anna Fredriksson. – Visst finns det bra psykiatri. Det ska vi också skriva, och tala om. Men vi har båda levt i ”anhörigvrede”, det sociala nätverkets vanmakt över missriktade insatser och maktutövning. Och en oändlig sorg över att inte bli hörd, säger Åsa Moberg.