Omtanke 1
Rúna í Baianstovu är lektor i socialt arbete vid
Örebro universitet och har forskat kring hedersvåld. Foto: Örebro universitet. I sin bok ”Heder Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete” vill forskaren Rúna í Baianstovu ge en nyanserad bild av hedersrelaterat våld och bena upp begreppen och beskriva hur samhället skulle kunna hantera frågan och dess konsekvenser. Vad är hedersrelaterat våld? – Det finns olika uppfattningar om hedersrelaterat våld i Sverige och de ser olika ut. Det finns tyvärr en pågående kamp mellan dessa, säger Rúna í Baianstovu om det svåra ämne som hon forskar inom. I boken beskriver hon att det finns de som anser att det bara handlar om kultur, något invandrarna har med sig från sina hemländer och som man då måste reglera på något sätt. – De som har den här åsikten anser att eftersom det sitter i kulturen – i folkgruppen – har dessa människor svårt att förändra sig. De som framhåller den aspekten är också fokuserade på religion och framför allt islam, och att det är ett redskap för att kontrollera kvinnans sexualitet. – Att blanda ihop heder och kultur blir lite fel, då kommer man att tro att allt våld som sker i familjer där kvinnor bär slöja är hedersrelaterat. Men så är det inte, säger Baianstovu. Det finns muslimer som praktiserar hedersförtryck, men alla som gör det är inte muslimer. Långtifrån. Hon menar att hedersrelaterat våld och 48 | www.ssil.se förtryck är mer grundläggande än religion, att det är ett tankesätt och ett sätt att leva på som är mycket äldre än både islam och kristendom. – Det är ett levnadssätt som finns i liknande varianter i många snarlika grupper, oberoende av religion. I URSPRUNGSFORMEN AV hederskulturen handlar det om grupper som är självförsörjande – alltså etniska grupper, klaner och stammar som är helt beroende av varandra för sin överlevnad. Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer bland muslimer, men alla som utövar det är inte muslimer. Det förekommer i andra grupper också. Och långt ifrån alla muslimer står bakom hedersförtrycket. – När vi gjorde ”Storstadsutredningen” och intervjuade enskilda utsatta personer hade några av dem muslimsk bakgrund, andra kristen och återigen andra kom från andra minoritetsbakgrunder. Så det förekommer inom väldigt många olika sammanhang, säger hon Är det också en klassfråga? – När man gör det antagandet protesterar många och säger: ”Titta på prinsarna i Saudiarabien, de har också en form av hederskultur.” Det är inte mängden av materiella egendomar som bestämmer hur hedersnormer utvecklas utan det handlar om graden av kontakt med andra grupper. Enligt Baianstovu rör det sig om inneslutning – om introverta grupper. Den kan ha sin grund i fattigdom eller i att man är kung. Hon förklarar att intervjumaterialet som hon samlade in i samband med forskningen har sett att de föräldrar som är välutbildade och på ett självklart sätt har brutit med de gamla traditionerna, rest mycket och umgåtts med många olika typer människor, de har ofta mer kosmopolitiska och demokratiska värderingar än de som saknar utbildning. – Mobiliteten, strukturomvandlingar och de möjligheter som finns spelar alltså in. Om möjligheten att försörja sig saknas så att beroende av släkt och ursprungsgrupp vidmakthålls, bevaras också de här normerna i högre grad. Orsakerna kan vara flera, ett exempel är krig, och i kombination med att du tillhör en statslös minoritet finns det krav att du ska hålla dig nära din släkt för att den inte ska försvinna och upphöra. – Tittar vi på hedersnormerna hos dem som kommer till myndigheters kännedom i Sverige i socialtjänsten med mera är det ofta även förbundet med arbetslöshet och segregation – vilket är en form av inneslutning. Når vi pratar om de här frågorna är det ofta kvinnans utsatthet som är i centrum. Men i viss grad är även männen drabbade. I de sammanhang där hederskulturen :