Turist 1
ERIKA ENEQUIST LENA HEDMAN NICKLAS BLOM Prylar te
mperaturen och föret kan växla och du måste valla om. Dessutom blir det extra vikt i ryggan med vallaburkar, klistertuber och annat. Men det är en stor lycka när skidorna är vallade med perfekt fäste. Gillar du att fixa med detta ska du förstås välja vallningsbart. Stighudar ger fäste även i branta uppförsbackar. Det är remsor, 35–50 millimeter breda, av syntetpäls eller mohair vars klistriga baksida fäster på skidorna. Långa hudar ger bäst fäste och de förankras vid skidans topp och sträcker sig mot skidans ände bakom pjäxa och bindning. Korta hudar används mitt under skidan och klickas fast i särskilda fästen vid bindningen. I utförsbackar kan du ta av hudarna och glida snabbt, men om terrängen bjuder på många upp- och nerförsbackar kan det bli en jobbig hantering. Korta och smalare hudar kan behållas på även utför – men de glider sämre än vallningsfria belag. Ska turskidan ha stålkant? • Långa stålkanter gör att skidan blir starkare och mer hållbar. Åkningen blir också stadigare och stålkanten ger bett och fäste utför på isiga fjällsidor när du ska ta dig ner med tung packning. Lättare är skidor med kortare stålkant som passar på turer med mindre packning. Lättast är turskidor utan stålkant som är bäst i planare terräng och mjuk snö. En given modell också för den som åker med hund som annars kan skada tassar mot stålkanter. Hur lång och bred ska skidan vara? • Skidan kan vara 15–20 centimeter längre än vad du är – beroende också på din vikt. Längre modeller är mer riktningsstabila, de fladdrar inte hit och dit när du åker fram. Fästfixaren Packa burkvalla för fäste som Swix Blå Extra för minusgrader och Swix VR 55 för nollföre. Ta med en kloss för att gnugga ut vallan. Universalklister när det är flera plusgrader och gärna skarklister för isigt före. Med en plastskrapa drar du ut klistret – med skrapan kan du också ta bort is på skidan. Med valla-väck och en fiberduk avlägsnas klister och burkvalla. Träskidor grundvallas med tjära och fästvalla behövs inte. Träskidor passar bäst i kallsnö. Ny, kall snö på blött underlag ger klabb (snö som fastnar). I riktigt blöt snö kan träet fara illa. En klassiker är att ta med ett stearinljus och dra lätt över skidan för att hindra klabbsnö att fastna. 50 TURIST NR 1 2019 Rottefellars BCbindning är vanligast på turskidan i dag, liksom på modernare långfärdsskridskor. för att få rätt vikt.) Köper du på nätet får du ange din vikt, längd och åkvana. Denna typ av spann, s k dubbelspann, ger spänst i åkningen och är att föredra vid turer med tyngre packning. En skida med mjukare spann, så kallat enkelspann, är mer smidig vid utförsåkning. Skidans mitt ligger då an mot snön när du belastar den – vilket gör att den inte går att valla – men stighudar kan användas uppför. Långa skidor bär bättre över djup snö, och kortare är lättare att ta sig fram med i kuperad terräng och i skog. Långa skidor är krångliga att frakta på tåg och i skidbox. Turskidor har ofta en bredd kring 55 mm i ”midjan”. Ett vanligt skidmått på 66-54-61 millimeter (fram-midja-bak) har bredd som ger flyt och stabilitet, samt en midja som gör skidan lätt att svänga. Ännu bredare skidor är bättre i djup snö. När skidbredden går över 60 mm blir det för brett för välpreparerade spår. Vilket spann ska du ha? • Spannet är en upphöjning mitt under skidan – detta för att ge både fäste och glid. För att se om spannet passar dig, stå med jämn vikt på skidorna som placeras på golvet. Det ska gå att skjuta in ett papper under mittenpartiet – annars är spannet för mjukt. Om spannet är för hårt kan det vara svårt att trycka ner i uppförsbackar för att få bra fäste. Om du har vallningsbara skidor kan du markera på skidan med en märkpenna där det tar stopp för papperet fram- och baktill – det är zonen för fästvalla. (Testa gärna i sportbutik med en packad ryggsäck på Vilka bindningar och skor finns? • På turskidor används ofta en stabil BCbindning (backcountry) som fäster med en metallpinne under pjäxans tådel. Bäst med ett manuellt reglage för öppning och stängning – då kan du också skrapa loss is. En vanlig bindning är Rottefella BC. En slitstark bindning som var mer vanlig förr är Rottefellas NN-bindning (Nordic norm 75 mm) – kallas även Super telemark. Den är i metall och med tre piggare där pjäxans läpp framtill kläms fast. Till breda skogsskidor av trä används kabelbindningar, tåjärn med rem eller bindningar i plast. Det finns en hel del turpjäxor på marknaden, speciellt för BC-bindningar, bland annat märken som Fischer, Crispi, Alpina, Alfa, Salomon och Lundhags. Se till att välja skidskor som sitter bra på foten med bekväm stoppning. Läder andas mer och ger mindre svettiga fötter än konstläder. Viktigt att hälgreppet är bra, så att inte skon glappar. Vilka stavar passar på turåkning? • Välj stavar med stora trugor som inte sjunker ner i djup snö. Stavar finns även i teleskopmodell där längden kan regleras, men dessa är ofta dyrare, tyngre och risken är större att de går sönder. Vallningsfria. Stighudar. TIPS! På STF:s fjällstationer finns turskidsutrustning, inklusive stighudar, att hyra.