Turist 1
Storulvåns fjällstation ligger i ett skyddat läge
, nära till vatten. Här låg tidigare en samisk boplats. D ET ÄR STILLA PÅ GÅRDEN i Tjallingen där familjen Kråik har sitt sommarviste. Ajlin och barnen är i Handöl för att uträtta ärenden, bara jämthunden Hikka skäller utanför. Gården ligger omgiven av fjällmassiv och denna augustidag släpar de tunga molnen över bergskammen. Det var hit som Jonas Kråiks farfar och farmor flyttade för nästan hundra år sedan, i samband med att Svenska Turistföreningen etablerade sig i Storulvån där familjen hade sin boplats. I dag finns deras eldstad symboliskt markerad som en mörkare cirkel i fjällstationens golv på bottenvåningen. Vi befinner oss i västra Jämtland, men också i Sápmi – ett område som sträcker sig över Norges, Sveriges, Finlands och Rysslands nationsgränser samtidigt som det saknar egna. Här har samerna i alla tider följt renarnas förflyttningar under året, över fjäll och genom skogar, i takt med årstidernas växlingar. Renens inre kompass styr hjorden till de platser som för tillfället är mest gynnsamma. Det är kring renen som den samiska kulturen alltid kretsat. Och trots att endast cirka 4600 är renägare i dag – av uppskattningsvis 20000 till 40000 samer som lever i Sverige – är renskötseln för det samiska folket en avgörande bärare av kultur och språk som måste skyddas. GENOM HISTORIEN har fjällen beskrivits som orörd vildmark, en idé som har fäste än i dag. Men fjällvärlden är ett samiskt kulturlandskap, präglat av tusentals år av mänsklig närvaro, 54 TURIST NR 1 2019 JONAS KRÅIK, ordförande i Handölsdalens sameby, vill ha större gehör för rennäringens behov. ”I dag sker samexistensen mellan renskötsel och turism helt på turistaktörernas villkor.” först genom jakt och sedan renskötsel. Markerna bär tydliga spår av samiskt liv för den som vet var den ska titta. Svenska staten har erkänt samerna som urfolk och en nationell minoritet och slagit fast att renskötselrätten ska värnas – en laglig rättighet som uppstått genom samernas långvariga användande av marken till renskötsel, så kallad urminnes hävd. ”Den som är av samisk härkomst (same) får enligt bestämmelserna i denna lag använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar”. Så lyder Rennäringslagens inledande paragraf från 1971. Men i takt med att staten och andra aktörer sett markernas potential har de renskötande samerna trängts undan. Utbyggnad av vatten- och vindkraft, gruvnäring, rovdjurs