10 ÅR MED NATIONELLA CANCERSTRATEGIN 1
” Tack vare den här modellen har vi lyckats få bo
rt de största ojämlikheterna när det gäller patienters tillgång till nya läkemedel.” F ör drygt åtta år sedan tackade professor Jan Liliemark ja till jobbet som projektledare för ”Strukturerat införande av cancerläkemedel” på SKL. Uppdraget var att utveckla en modell för hur regionerna gemensamt skulle kunna ta ställning till vilka nya cancerläkemedel som ska användas. Målet var att skapa en jämlik tillgång till nya kostnadseffektiva läkemedel, oavsett patientens ålder, kön, socioekonomisk bakgrund eller bostadsort. – När jag själv var ung läkare hade vi inte så många läkemedelsbehandlingar att erbjuda. Många över levde inte, patienter som vi idag hade kunnat behandla och bota. Projektet mynnade 2012 ut i en modell för cancerläkemedel. Tre år senare lanserades en generell modell även för andra läkemedel. En viktig funktion är NT-rådet (regionernas expertgrupp för nya terapier) där Jan Liliemark är adjungerad ledamot. – Uppgiften är att värdera kostnaden och bedöma nyttan som ett nytt läkemedel ger, i förhållande till de behandlingar som redan finns. Rådet har också mandat att rekommendera regionerna användningen av nya läkemedel. – Det är få som inte följer rekommendationerna och vi har lyckats få bort de största ojämlikheterna. Införandemodellen är ett gott exempel på hur regionerna kan samordna sig nationellt, utan att ge upp det kommunala självstyret. – Regionerna inser att det gagnar patienterna och att det är svårt att tackla komplexa frågor på egen hand. l Strukturerat införande ingick i arbetet med nationella cancerstrategin 2012 och utvecklades senare till NT-rådets modell för samordnat införande av nya läkemedel. l NT-rådet värderar nytta i relation till kostnad för ett läkemedel i jämfört med andra tillgängliga behandlingar. Rekommendationerna gäller oftast läkemedel som används på sjukhus. l Målet är en jämlik och ändamålsenlig läkemedelsanvändning för alla patienter. l Från 2020 omfattar modellen för ordnat införande även medicinteknik. Ett särskilt råd tillsätts med liknande roll som NT-rådet. Sedan samverkansmodelleninfördes har sammanlagt 40 cancerläkemedel eller indikationer prövats enligt NTrådets värderingsprocess. Men modellen är inte perfekt. Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete för att uppnå målen, menar han. – Det är mer rättvist och jämlikt idag än tidigare. Då var det mer individuella bedömningar och patienter tvingades ibland att flytta för att få livsviktig behandling. Vi har lärt oss mycket och det sker ständiga förbättringar. JAN LILIEMARK MENAR att modellen är till stor nytta för såväl patienter som skattebetalare. – Men den kräver djup kunskap om hälsoekonomi och prioriteringar. Resurserna är begränsade, vi måste ha modet att säga nej till dyra behandlingar. Annars kan vi inte utveckla ett rättvist system och det drabbar i så fall patienterna.l Socialstyrelsen får i uppdrag att följa upp RCC. 2013 RCC arrangerar patientföreträdarutbildning, spelar in utbildningsfilmer och utvecklar patientmedverkan tillsammans med patientorganisationerna. Jan Liliemark Jan Liliemark är cancer läkare, professor och avdelningschef på SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från 2020 blir han ordförande för det nybildade Rådet för medicintekniska produkter (MTP). + LÄS MER: cancercentrum. se/lakemedel Patient- och närståenderåd har nu införts i alla regionala cancercentrum och en uppdragsbeskrivning för dessa arbetas fram. 13 | 10 ÅR MED NATIONELLA CANCERSTRATEGIN Foto: Marie Birkl