10 ÅR MED NATIONELLA CANCERSTRATEGIN 1
VARJE DAG RÄKNAS Snabbare patologisvar i Sundsval
l De var sämst i landet. Nu är de bland de bästa. Patologen vid Sundsvalls sjukhus har kortat svarstiderna rejält de senaste åren. En avgörande faktor är mer personal, men också omfördelning av arbetet mellan olika yrkeskategorier. Text: Ingela Hofsten Foto: Therése Ny 326 timmar, det vill säga nästan 14 dygn. Så lång tid tog det i genomsnitt innan en patient som lämnat vävnadsprov vid patologen på Sundsvalls sjukhus fick svar. Det var de längsta svarstiderna i hela landet. Året var 2015 och läget var förstås ohållbart. – Laboratoriet hann helt enkelt inte analysera alla prov de skulle gå igenom. Det blev stopp i flödet vilket skapade en massa spilltid. Kontaktsjuksköterskor och läkare kunde inte gå vidare med sina arbetsuppgifter, medan sekreterarna fick ägna en stor del av sin tid åt att svara i telefon från oroliga patienter, säger Lena Carlsson, överläkare och länsverksamhetschef för bland annat patologin inom Region Västernorrland. FRUSTRATIONEN OCH irritationen bland både patienter och personal var påtaglig och Personalen är fokuserad på patienterna, trots att de aldrig träffar dem, så det skapade vanmakt hos dem att inte kunna leverera, berättar Lena Carlsson. sjukfrånvaron var hög. När satsningen ”Varje dag räknas” drog igång insåg Lena Carlsson att de måste göra något åt de långa svarstiderna. Det behövdes mer personal. – Jag bad vår driftsansvariga på laboratoriet att undersöka hur många fler vi skulle behöva vara för att vara effektiva. Och om andra yrkesgrupper skulle kunna utföra en del av de biomedicinska analytikernas arbetsuppgifter, berättar Lena Carlsson. Utredningen visade att de behövde nyanställa sex personer. Ekonomin var kärv men de fick ändå tillsätta de nya tjänsterna, och redan 2016 var den genomsnittliga svarstiden nere i 225 timmar. Och så har det fortsatt. De första månaderna 2018 var medelsvarstiden 118 timmar, det vill säga knappt fem dygn. – Samtidigt har sjukfrånvaron gått ner till 3,3 procent, säger enhetschefen Ingela Pirttilä. HON ÄR GANSKA säker på att det beror på att arbetsklimatet förbättrades radikalt då personalstyrkan ökade och några pensionerade läkare ersattes av unga ST-läkare. Och hon anser att det var en framgångsfaktor att anställa undersköterskor på laboratoriet eftersom de har vårderfarenhet. Både hon och Lena Carlsson tror att förändringen gått så bra för att de erkände att de hade brister. – Det är bara om man vågar inse sådant som man kan få till förändring, säger Ingela Pirttilä.l Socialstyrelsen utvärderar satsningen på SVF: Verksamhetsprocesser och patienternas ställning har förbättrats, och förutsättningarna för jämlik vård har stärkts liksom RCCs roll som kunskapsorganisation. RCC presenterar ”Vägen framåt”, en nationellt gemensam inriktning för det fortsatta arbetet med stödet till cancervården. 2019 Interaktiva rapporter från kvalitetsregister finns tillgängliga för 15 diagnoser på cancercentrum.se. 22 | 10 ÅR MED NATIONELLA CANCERSTRATEGIN