Nollelva 1
- Tid för julbord - Julen närmar sig och det börj
ar bli hög tid att tänka på årets julbord och andra juliga tillställningar. Ibland kan det vara svårt att veta vart man ska gå, och för att hjälpa er på traven kommer de närmsta sidorna att handla om just detta. Här finns allt från moderna julfester till traditionella julbord i mysig miljö. Så luta dig tillbaka och fortsätt att bläddra i tidningen för att hitta det som faller just dig i smaken. Här finns julbord och tillställningar för alla tillfällen – vare sig du ska ut med medarbetarna på jobbet eller vill ut och äta med några nära vänner för en trevlig stund. JULENS GODA MAT Text: Tobias Pettersson Foto: Shutterstock Att äta julbord är en trevlig svensk tradition som varje restaurang med självaktning tar fasta på månaden innan jul. Julbord är en sed med anor tillbaka till vikingatiden, men många av de mest populära rätterna har tillkommit betydligt senare. A 34 tt gå ut och äta julbord är en av julens höjdpunkter för många svenskar. Det är en sed som främst finns i Sverige och Finland och som tycks växa sig starkare för varje år. Ett julbord är en buffé med julmat som julskinka, köttbullar, Janssons frestelse, sill och prinskorv, men det är också vanligt med regionala variationer. Julbordet har sina rötter i vikingarnas midvinterblot, men de enda rätter som är kvar från den tiden är i princip dopp i grytan, julkorv och lutfisk. Många av de rätter vi idag ser som självklara på julbordet har tillkommit så sent som på 1970-talet. Fram till 1900-talet var det vanligt med olika typer av julkorvar och syltor. Istället för julskinka serverades ofta grishuvud och andra delar på grisen, som exempelvis grisfötter. Dessa har med åren dock blivit allt ovanligare på julbordet. Rätter som prinskorv, gravlax, ägghalvor med löjrom, sill och rödkålssallader har tillkommit betydligt senare. Köttbullar blev exempelvis inte vanligt på julbordet förrän på 42 NOLLELVA 1970-talet. Fram till 1960-talet bestod smörgåsbordet och julbordet av mycket olika rätter, men från 1970-talet och framåt har dessa flutit samman och är numera till stora delar identiska med rätter som köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse. Att äta julbord på restaurang blev populärt först efter första världskriget, och serverades då under några söndagar före jul, medan det idag kan serveras varje dag från november fram till jul. Man brukar dela in julbordet i två avdelningar: kalla rätter bestående av bland annat sill, julskinka och gravad lax, samt varma rätter som revbensspjäll, Janssons frestelse och köttbullar. Till dessert serveras ofta ris à la Malta och vanliga drycker till julbordet är julmust, svagdricka, porter eller julöl samt snaps. Stora regionala varianter förekommer och två typiskt östgötska inslag på julbordet är bruna bönor samt fläskkorv med vit sås. Dopp i grytan är bröd som doppats i varmt skinkspad och som äts som tillbehör till annan mat. Rätten förekommer traditionellt i samband med att julskinkan kokats, vilket även har lett till att den 24 december ibland kallas för ”dopparedan”. Brödet som doppas brukar ofta vara vörtbröd och bör inte vara alltför färskt. Lutfisk är en maträtt som består av fisksorterna långa eller sej som lagts i lut, för att därefter blötläggas innan den slutligen kokas. Den äldsta notering som finns om svensk lutfisktradition kommer faktiskt från Linköping och biskop Hans Brask på 1400-talet. Lutfisk brukar ätas med kokt potatis och béchamelsås samt kokta gröna ärter, salt, kryddpeppar och svartpeppar. Julmust är en läskedryck som huvudsakligen konsumeras i Sverige omkring juletid. Receptet till musten kommer ursprungliga från Tyskland där den lanserades som ett alkoholfritt alternativ till framför allt Portern och ölen kring jul. Den genomsnittliga svensken dricker runt fem liter julmust under december.