Nöjesnytt Växjö 1
Mårten Andersson har onekligen gått igenom en hel
del under sina 20 år som komiker, både högt och lågt. Och nu sammanfattar han sina två decennier på scen med showen 20 År På Scen, som kommer till Växjö Teater den 4 oktober. Mårten Andersson har en minst sagt gedigen meritlista. Han har gjort mängder av TV-framträdanden, blivit Grammisnominerad för sina Dr Alban-sketcher i legendariska Pippirull i P3 och fått mängder av andra utmärkelser. Han har röstats fram till Årets komiker av tidningen Cafés läsare samt valts till både Årets nykomling och Årets MC/konferencier på Svenska Standupgalan. Utöver detta är Mårten också mannen bakom Sveriges största standupklubb RAW och en lika etablerad som populär ståuppkomiker i sin egen rätt. Och nu ger han sig alltså ut på turné för att summera sina 20 år på Sveriges standup-scener. Sist Nöjesnytt pratade med Mårten var inför hans föreställning Under Ytan, en personlig, bitvis allvarlig standupshow om att göra det mesta och det bästa av livet och där han gjorde upp med sitt gamla singelliv. Sedan dess har han skaffat både fästmö och barn och i princip uppfyllt allt det han önskade i Under Ytan. –Ja, det har onekligen hänt en del sedan sist. Nu står det till exempel en person och dreglar vattenmelon över mitt ben, det gjorde det inte då kan man säga. Då var det jag som stod för dreglandet, säger Mårten på telefon från sin semester i Grekland. Då frågade jag vad är du mest stolt över i livet och du svarade ”mina barn hade jag sagt om jag hade haft några”… –Jaha, ok. Då kan du ställa frågan igen så kommer jag att svara samma sak, fast med tillägget ”mitt barn”. Det kanske är konstigt att säga att man är stolt över sitt barn, det känns lite hybris. Nej, men det har hänt så mycket de här senaste åren och det känns som att cirkeln är sluten, eller att livet är komplett. En av mina största styrkor som komiker är nog att jag kan känna av stämningen i ett rum och då kunde jag känna av hur det skulle vara att vara pappa, att inte vara singel och ha något som är större än sig själv. Du var en pappa utan barn? –Jag var en pappa utan barn. Det är en extremt bra formulering. Jag hade utvecklat några pappakvaliteter utan att ha någon att ge dem till. Jag var redo för det de sista tre åren. Nu har jag fått det bästa av båda världarna. Jag hade de galna singelåren och nu har jag familj och jag tycker att det visar att om vi sätter mål och har en tydlig riktning så är det enklare. Så under Ytan blev ett bokslut som blev en nystart? –Exakt så. Det blev ett tack och hej till ett liv och en start på där jag är nu. På tal om både bokslut, nystart och hybris så kommer det en slags best of Mårten Andersson nu? –Ja, men precis. Jag kan tycka att ”best of” låter lite som att man bara ska köra gamla grejer, som att ens bäst föredatum har gått ut och man måste ut och köra en sista grej för att kräma ut det sista man har. Så ska det absolut inte uppfattas. Tack vare min nya livssituation med samboliv och barn och husletande har jag fått enormt mycket kärlek och energi till att skriva nya saker. Det kommer definitivt att bli en best of så till vida att den kommer att innehålla många av de saker som folk har skrattat mest åt under de här 20 åren, men det kommer också att bli sprillans nytt material, som jag själv tycker är bland det bästa jag skrivit. Sen har jag gjort ett gediget researcharbete och gått igenom alla gamla lappar med skämt jag skrivit sedan år 2000. När du gick igenom de här gamla grejerna, blev du förvånad över hur rolig, eller kanske inte rolig, du var då? –Jag blev förvånad över hur jävla obegåvad jag var i början (skratt). Jag kan väl säga att jag levde rätt mycket på mina imitationer i början. Då fanns det ju bara två standupklubbar i hela Sverige, så det tog ju väldigt lång tid då att bli bra. Idag finns det två klubbar per kväll bara i Stockholm som man kan uppträda på, så komikerna idag blir ju bättre mycket fortare än vad vi kunde bli. Men det finns faktiskt grejer som jag skrev för 20 år sedan som är med i showen, så helt uselt var det inte. Den stora skillnaden tror jag är att den otryggheten som var så uppenbar de första åren är ersatt av den oerhörda trygghet jag känner nu när jag går upp på scenen. Även om mitt material i mångt och mycket handlar om mitt liv så är det för publiken jag kör, även om jag inte står och faller med dem lika mycket som innan. Jag har fått ett självförtroende på ett ödmjukare sätt med åren. Sen har jag utvecklat mitt improviserande väldigt mycket och det det har lärt mig har gjort att jag kommit i kontakt med mina funny bones på ett annat sätt. Jag har lärt mig att göra skämt av det som finns i lokalen. Även om inte ett skämt som är skrivet sitter har jag sinnesnärvaro att göra något kul av att det inte blev kul. –Har din populära RAW-podd och Under Ytan-föreställningen fått dig att våga vara mer personlig? –På sätt och vis, men det handlar nog egentligen om tre saker: Under Ytan, podden, och mitt liv med min familj. Förut var publikens kärlek så viktig, för jag hade inte riktig kärlek i livet. Men nu när jag har dom spelar det ingen roll hur det går för mig på scenen för jag vet att jag har någon som älskar mig på riktigt när jag kommer hem. Det gör att jag har fått en frihet i att våga vara mig själv ännu mer och ju närmare jag kan vara mig själv desto roligare kommer jag att ha och det kommer att smitta av sig på publiken också. Det handlar om att gräva där man står. Mitt liv då går ju att jämföra med hur det är nu: man får inte sova på nätterna, man har matrester och spyor över hela kläderna och vaknar upp med en leksak i stjärten. Förut var det en bra fredag, nu är det bara en vanlig måndag morgon. Har du blivit ”vuxnare” i din humor, på gott och ont? –Har jag det? Jag tror jag har extremt mycket barnasinne kvar. Min tjej brukar säga att hon har två barn, min son och jag. Jag har nog mognat, men jag har inte blivit gubbe, så kan man väl säga. Det är definitivt en annan Mårten som står på scen nu. Berätta något om den nya föreställningen som du inte berättat för någon annan? –När jag kommer till Växjö kommer det att vara ännu mera nytt. Det har hänt massor under sommaren som jag vill skriva nytt om. Men den kommer i alla fall att avslöja sanningen om Dr Alban och jag funderade på att döpa om föreställningen från 20 År På Scen till Mårten Cvetkoviç. Det kommer att bli mycket serb-skämt, kan jag säga. I TEXT: OLA KARLSSON FOTO: RAW COMEDY CLUB 12 | nöjesnytt