Nöjesnytt Växjö 1
Kodjo Akolors hyllade soloföreställning Jag, papp
a?, har gått för utsålda hus på Scalateatern i Stockholm. Nu är det klart att den varma och humoristiska monologen om föräldraskap även åker ut på en omfattande Sverigeturné och den 11 oktober kommer han till Växjö Teater. JAG, PAPPA? EN FÖRESTÄLLNING MED Kodjo Akolor är för de flesta antagligen mest känd som programledare i radio och tv. Sedan 2009 har han varit programledare för Morgonpasset i P3, för Musikhjälpen under fem år och vid två tillfällen har han även lett P3 Guldgalan. 2014 belönades han med Stora radiopriset i kategorin Årets manliga programledare för sina insatser. Våren 2019 var han en av programledarna för Melodifestivalen i SVT och han har även synts i både Folkets musik, Det stora racet och Bäst i test i samma kanal. De senaste åren har han också jobbat allt mer som skådespelare, bland annat i filmen Det Borde Finnas Regler" och tv-serierna Ingen Utan Skuld, Veni Vidi Vici, Welcome to Sweden och Jakten På Tidskristallerna. Parallellt med detta har Kodjo även gjort en hel del standup-framträdanden, med debut redan 2005. Sedan dess har han uppträtt på åtskilliga standup-klubbar och även varit ute på turné med de egna soloföreställningarna Brott Mot Jantelagen och I-landsproblem. 2017 debuterade han även Kodjo som författare med boken Den Ultimata Föräldraguiden, som han skrivit tillsammans med sin fru Olga Nikrasova Akolor. Därifrån är steget således inte så långt till hans nya soloföreställning Jag, Pappa?. Jag, Pappa?, är skriven och regisserad av islänningen Bjarni Thorsson och har spelats i 23 länder. Det är en rolig, lite galen, vacker och tänkvärd föreställning om huvudpersonens förvandling från en vanlig dödlig till att bli pappa. Kodjo Akolor tar med oss på en humoristisk resa med stor risk för igenkänning i föräldraskapets krav, prestationsångest, galenskap och glädje. Det bjuds inte på några förmanande pekpinnar eller någon kurs i barnuppfostran. Däremot får vi middagstips med ketchup som huvudingrediens och förslag på hur vardagen med bajsblöjor, spontana utbrott och vabbdagar kan hanteras med konstant sömnbrist. –Det är en berättelse om förvandlingen som sker när vi går från att vara en helt vanlig person till att bli en pappa, säger Kodjo själv. Det handlar om alla de upp- och nedgångar som man är med om under resan, med mycket funderingar och en del mörker. Att föreställningen överhuvudtaget blivit av beror på att Kodjo fick en direkt fråga från författaren själv och eftersom han länge närt en dröm om att bli skådespelare ”på riktigt” var det här ett tillfälle han inte kunde stå över, något som han berättade om i TV4:s program Efter Fem. –Jag har alltid velat utveckla skådespelarbiten, men jag är verkligen ironisk när jag kallar mig själv för skådis. Jag kommer aldrig bli en karaktärsskådespelare på det där klassiska sättet. Jag gillar att låtsas, helt enkelt och det som är kul är att man på det här sättet har ett alibi att bete sig på ett visst sätt genom andra människor. I samma program berättar Kodjo också om hur han tagit sig an föreställningen och sin egen föräldraroll, som pappa till två barn. –Vi har jobbat en hel del med att bearbeta texten så att det inte bara ska vara roligt om man själv är förälder, utan att man ska kunna uppskatta föreställningen även om man inte har några barn. Alla har vi en relation till föräldrarollen på något sätt, för vi har ju alla åtminstone haft föräldrar. Själv måste jag nog säga att jag är ganska fantastisk som I en intervju med sajten welma.se fick Kodjo frågan om varför han tyckte att folk skulle gå och titta på Jag, Pappa?. Svaret var, naturligtvis, väldigt mycket Kodjo: – Man ska komma om man har barn eller funderar på att skaffa barn. Eller om man hatar barn och helt enkelt vill ha en ursäkt för att inte skaffa barn. En föreställning för alla helt enkelt. I TEXT: OLA KARLSSON FOTO: MATS BÄCKER pappa, i all ödmjukhet. Min mamma har alltid sagt att ens jobb som förälder inte är att var ditt barns kompis och det brukar jag försöka hålla mig till. Samtidigt som jag älskar att leka med mina barn och hålla på och tramsa. För mig är det en chans att koppla tillbaka till det där egna lilla barnet man har inombords. Sen när ungarna blir för dryga måste man så klart säga ifrån. Men i slutändan handlar det ju om att man som förälder vill kunna stå där och titta på sina barn och känna att ”fan, det blev ju folk av er också”. 8 | nöjesnytt